Kompanjonskap Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kompanjonskap

1. Bröderna Svenssons såg och snickeri var ett trävaruföretag i Ödsbyn. Sven Larsson och Johan V. Bergström ingick kompanjonskap och beslöt att bygga ett ramsågverk. Byggandet påbörjades 1894 och förlades nedanför Selsviken. Det sågade timret fraktades på järnväg till Gensjösjön där man byggt upp en brädgård. Vintertid kördes de färdiga trävarorna till Anundsjö järnvägsstation. (källa)
2. Genom introduktionen av pappret gjorde träsnittet sitt intåg i Europa och i början av 1400-talet började man tillverka blockböcker. Traditionellt brukar Johannes Gutenberg tillskrivas uppfinnandet av boktryckarkonsten med rörliga typer, men flera personer började ungefär vid samma tid experimentera med lösa typer för boktryckeri. Omkring 1445 förfärdigade Johannes Gutenberg sitt första tryckalster i Mainz, en sibyllebok och en donat, samt senare en kalender för år 1448. Efter att omkring 1450 ha ingått kompanjonskap med den rike borgaren Johan Fust och den tidigare i Paris verksamme handskriftsmålaren Peter Schöffer kunde Gutenberg 1455 trycka sin berömda bibelutgåva. Samma år kom han i konflikt med sin förlagsman Fust och förlorade processen. Fust och Schöffer fortsatte tryckerirörelsen medan Gutenberg startade ett nytt tryckeri. Även andra länder och städer har tagit åt sig äran för boktryckerikonstens uppfinnande, i Avignon experimenterade tysken Prokop Waldfogel med lösa typer på 1440-talet. Laurens Janszoon Coster i Haarlem experimenterade även han med lösa typer, och möjligen hade Gutenberg influerats av honom. (källa)
3. I kompanjonskap med den svenske Hongkongbaserade entreprenören Erik Ryd lanserade hon 2014 en kollektion underkläder i USA. (källa)
4. Strax före franska revolutionens utbrott stödde hon ultrarojalisterna i kompanjonskap med Marie-Antoinettes svåger greven av Artois och uppmuntrade drottningen att få kungen att avskeda Necker, vilket provocerade fram stormningen av Bastiljen. Hon och resten av familjen Polignac lämnade på kungens begäran omedelbart landet vid revolutionens utbrott 1789 och reste till Schweiz, där hon höll kontakten med Marie-Antoinette genom brev. Louise-Elisabeth de Tourzel övertog då hennes ämbete. (källa)
5. På våren 1879 upptog Jonason sitt yrkesmässiga fotograferande igen, i kompanjonskap med J. P. Peterson. Han öppnade i februari 1879 det som då var Nordens största fotoateljé vid Södra Hamngatan 43. Ateljén bestod av elva rum, varav en fotoateljé på 1 000 kvadratfot. (källa)
6. Under teaterns första år (1859-1872) hade den, liksom på dess föregångare Segerlindska teatern, ingen stående ensemble utan besöktes av kringresande teatersällskap. Bland dess fanns Lars Erik Elfforss (1860), Anders Selinders barnbalett (1860), Ludvig Zetterholm, det teatersällskap som leddes av Oscar Andersson i kompanjonskap med Wilhelm Åhman och Mauritz Pousette, som turnerade mellan Nya Theatern i Humlegården i Stockholm, Finland, Göteborg och Malmö Teater (1863-64), Lindmark, Rodhe, Dahlgren, Westermark och Roos. (källa)
7. Samtidigt som Publikfilm kom på fallrepet överflyttade Sandin sina intressen till ett nytt bolag, Svensk Talfilm, som han grundade i kompanjonskap med Olsson som varit Ek-films filmchef och reklamfilmaren Seth Hesslin. Samtidigt övertog Sandin och Olson en stor aktiepost i Ek-film vars tidigare ägare bildat AB Wive. Stockholms Filmcentral blev distributör av Svensk Talfilms produktioner samt de filmer Sandin fått med sig från Ek-film och Publikfilm. Tämligen omgående uppstod en schism mellan Sandin och Olson. Sandins egen version av det hela (enligt uttalande i Dagens Nyheter 8.5.1935) var att Olson pantsatt sina aktier i Stockholms Filmcentral. Sandin erbjöds att köpa dessa men avråddes av nämnde Sandberg som sedan utan Sandins vetskap köpte dessa och inregistrerade sig som styrelseledamot i Stockholms Filmcentral. Sandberg ingav en stämningsansökan mot Sandin för att denne tagit hand om de räkenskapsböcker som visade mellanhavandena för Svensk Talfilm och Stockholms Filmcentral. Enligt Sandberg hade Sandin uppvisat en förfalskad kontokurant som visat att Svensk Talfilm hade en fordran på Stockholms Filmcentral istället för tvärtom. Därefter hade Sandin via en bulvan begärt Stockholms Filmcentral i konkurs (se Dagens Nyheter 8.5.1935). Stockholms Rådhusrätt dömde Stockholms Filmcentral att betala Svensk Talfilms fordran men hovrätten upphävde domen i maj 1936 och den första bolagsbildningen Svensk Talfilm försattes i konkurs. Sandin och hans nye rådgivare, Walter Fröleen, anmäldes för förskingring (Dagens Nyheter 31.5.1936). De ådömdes böter för egenmäktigt förfarande. Kort därefter inregistrerade Sandin Svensk Talfilm ånyo som aktiebolag men nu som ensam ägare. (källa)