Komplement Synonymer Betyder Uttal

• tillbehör

Hur används ordet komplement

1. Spermiedödande glidmedel. Dessa glidmedel används som komplement till andra preventivmetoder. (källa)
2. I Norge blev grillpølse en del av korvsortimentet på 1960-talet. Den var i första hand ett komplement till grillkioskernas wienerkorv. Grillpølse serveras ofta i korvbröd eller lompe. (källa)
3. Kraftfoder innehåller mer stärkelse och protein än grovfodret, och används oftast som ett komplement till detsamma. (källa)
4. Grävmaskiner består av en undervagn, överdel samt aggregatdel. Överdelen har en motor- och hyttdel som fritt kan roteras i förhållande till undervagnen. Själva grävarbetet utförs med grävaggregatet som är uppbyggd av två fasta länkar, bom respektive sticka/skaft, som manövreras med hydraulik som ännu fram till i början på 1960-talet manövrerades av stålvajrar och vinschar som drog upp skopan. Den senare typen benämndes "Lingrävare". På riktigt stora grävmaskiner kan stålwire fortfarande förekomma. På senare tid har så kallad "trippelbom", "knäckbom" eller "citybom" kommit till användning, där en extra, hydrauliskt manövrerad led lagts in där "monobommen" är böjd. Istället för skopor kan även andra typer av redskap, som till exempel tjälkrok, asfaltskärare, grip, eller pallgafflar anslutas till redskapsfästet som vanligtvis (på maskiner upp till cirka 50 tons totalvikt) är hydrauliskt reglerat. Under de senaste tio åren har förekomsten av eftermonterade skördaraggregat (se Skogsmaskin) på grävmaskiner ökat markant, detta som ett bra komplement vintertid då vanliga grävarbeten ofta står still. En annan bidragande orsak är att en sådan maskin är billigare än en komplett skördare. Grävmaskinen används som markberedare där marken kräver att den bereds med grävmaskin, detta kan bero på flera olika orsaker: vattenrik mark, område med risk för uppfrysnig av plantor, eller när man har gjort andra ingrepp i skogen med grävmaskin som stubbrytning och dikesrensning på kallytor. (källa)
5. En privatlärare är en lärare som anställts privat, ofta i en familj, för att undervisa barnen i hemmet. Det kan vara ett alternativ eller komplement till reguljär skolgång. Privatlärare som ersätter reguljär skola förekom tidigare i mer välbemedlade hem, men är numera ganska ovanliga. En kvinnlig privatlärare kallas guvernant och undervisade främst yngre barn och flickor, medan en manlig, som främst undervisade pojkar kallas informator eller, i vissa äldre texter, guvernör. (källa)
6. För att minimera smittspridning är det viktigt att både vuxna och barn alltid tvättar händerna efter toalettbesök, efter utomhusvistelse, innan hantering av livsmedel och före måltid. Det främsta medicinska syftet med handtvättning är att rengöra händerna från smittämnen (inklusive bakterier och virus) och kemikalier som kan orsaka personlig skada eller sjukdom. Människor kan till exempel smittas med luftvägssjukdomar som influensa eller förkylning, om de inte tvättar händerna innan de rör ögonen, näsan eller munnen. Centers for Disease Control and Prevention (CDC) hävdar: "Det är väldokumenterat att en av de viktigaste åtgärderna för att förhindra spridning av smittämnen är effektiv handtvättning". Handtvättning skyddar bäst mot sjukdomar som överförs genom fekal-orala vägar (som många former av magsjuka) och direkt fysisk kontakt (till exempel svinkoppor), men minskar också risken för spridning via droppsmitta. Alkoholgeler kan användas som komplement till handtvätt som ett sätt att döda vissa typer av smittämnen. (källa)
7. Ett komplement som ibland förekommer är läxhjälp för eleverna, där målet är att ge stöd i arbetet med hemläxorna. Före detta partiordförande för Vänsterpartiet, Lars Ohly har förespråkat att läxorna ska göras i skolan för att alla elever av olika anledningar inte har möjlighet att få hjälp med läxorna i hemmet. (källa)
8. Cirka 10 000 svenskar avlider varje år i hjärtstopp, borträknat fall som inträffar inne på sjukhus. Överlevanden vid hjärtstopp utanför sjukhus har historiskt varit låg, cirka 2 procent. En kritisk faktor för överlevnad är tiden från hjärtstopp till insats i form av hjärtlungräddning och defibrillering. Trots detta visar uppgifter från det svenska nationella hjärtstoppsregistret att medianinsatstiden för en ambulans vid hjärtstopp har ökat. År 2008 var den nio minuter, vilket är tre minuter längre än sex år tidigare. Problemet med ökade insatstider delas i många länder. I England har ledningen för London Ambulance Service (LAS) deklarerat att en stor utbyggnad av farthinder så som vägbulan har bidragit till de ökade insatstiderna. Vidare har ledningen sagt att för varje trafikdödad som vägbulor förebyggt, har flera människor dött i samband med försenade insatser vid hjärtstopp. Detta har föranlett en formell utredning om vägbulors effekt på säkerheten. I samband med utredningen har LAS hävdat att genom att korta ned insatstiden med 1 minut kan 500 dödsfall/år i hjärtstopp förebyggas, vilket kan jämföras med att i London trafikdödas cirka 290 människor per år. Ett komplement till att snabbt få fram ambulans till patienten, är att placera ut defibrillatorer på strategiska platser. I Sverige drivs det s.k. RUMBA-projektet, där personer med utbildning i handhavande av defibrillatorer larmas via mobiltelefon när de behövs vid ett hjärtstopp i närheten. (källa)