Koncentration Synonymer Betyder Uttal

• fokusering

Hur används ordet koncentration

1. Abrasion (abrasionsvittne) inom geologi är ett annat ord för vågerosion, dvs nedbrytning av kuster och stränder genom inverkan av vågor, bränningar, tidvatten och kustströmmar. Det betyder att abrasion är ett samlingsnamn för vågornas erosiva verkan. Abrasion kan även syfta till en mekanisk nötning av en klippyta, som skapas av friktionen mellan klippan och små rörliga partiklar (sandkorn, lerpartiklar) som transporteras av vind, vågor, glaciärer, gravitation eller rinnande vatten. Abrasionens intensitet beror på hårdhet, koncentration, hastighet och massa på de rörliga partiklarna. (källa)
2. Adaptation (luktsinne) – luktförnimmelsen av en viss koncentration av ett luktämne avtar med tiden. (källa)
3. Skyddsmasken kan skydda mot olika ämnen beroende på val av filter. I militära sammanhang är det vanligaste att man vill skydda soldater mot kemiska och biologiska stridsmedel. Relativt inerta gaser av låg molekylvikt, såsom kolmonoxid, och gaser i mycket hög koncentration, såsom klorgas vid stora läckage, kan vara svåra eller omöjliga att filtrera bort. I dess fall när filter inte längre är dugliga används istället så kallande andningsmasker som då är kopplade till en luftreservoar och undviker filtrering. Vid dessa fall använder man även skydd mot gift som tar sig in genom huden i form av en helskyddsdräkt med egen luftförsörjning som kallas kemdykardräkt inom räddningstjänsten. (källa)
4. Gelatin har en mängd unika egenskaper varav den viktigaste är förmågan att bilda termoreversibla geler, det vill säga stelnar vid avkylning och smälter vid ökad temperatur vilket sker inom ett snävt temperaturintervall. varvid den övre gränsen är smältpunkten av gelén, vilket beror på gelatinkvalitet och koncentration, men är typiskt mindre än 35 °C och den undre gränsen fryspunkten vid vilket isen kristalliserar. Den övre smältpunkten ligger under människans kroppstemperatur, en faktor som är viktig för känslan i munnen hos livsmedel som framställts med gelatin. (källa)
5. Getto eller ghetto är ursprungligen en benämning på de kvarter eller stadsdelar där judar var hänvisade att bo. I modern tid används ordet dels för slumområden, dels för områden där det finns en stor koncentration av personer av en viss etnicitet eller social klass. Under andra världskriget inrättade nazisterna en rad getton i östra och sydöstra Europa där de samlade ihop judar inför "den slutgiltiga lösningen av judefrågan". (källa)
6. Ett gift är en substans som i låg koncentration påverkar en organism på ett potentiellt skadligt sätt. Vad som betraktas som gift varierar då alla substanser är dödliga i allt för stora koncentrationer. Med undantag av cancerframkallande gifter där varje molekyl teoretiskt kan omvandla en cell i riktning mot en cancercell är alla gifter ofarliga i tillräckligt låg koncentration. (källa)
7. Gluten är en av de första proteinfraktioner som beskrevs kemiskt, vilket gjordes redan 1728 av Bartolomeo Beccari. Gluten består av hundratals proteiner som är sammanbundna med disulfidbindningar, och karaktäriseras av en hög koncentration prolaminer och gluteliner och en låg koncentration av laddade aminosyror. Idag klassificeras glutenproteinerna i tre stora grupper: svavelrika, svavelfattiga och de med hög molekylvikt. Traditionellt har glutenproteiner klassificerats utifrån sin löslighet i en 60-procentig blandning av etanol (gemenligen kallad alkohol) och vatten, där prolaminer är lösliga och gluteliner är olösliga. Prolaminerna skiljer sig något mellan sädesslagen. Vete innehåller prolaminet gliadin, råg sekalin och korn hordein. Även glutelinerna skiljer mellan sädesslagen. Proteingrupperna finns även hos andra sädesslag som havre (avenin), majs (zein) och ris men har där en annan sammansättning och räknas för närvarande inte som gluten på samma sätt. (källa)
8. Våtpartiet utgör första steget i en pappersmaskin för avvattning av mälden. Över våtpartiet avvattnas mälden från en koncentration på någon procent (med viss variation dels beroende på våtpartiets utformning, dels på papperskvalitet) till cirka 20 procent torrhalt. Detta innebär att över våtpartiet avlägsnas drygt 95 procent av vattnet från suspensionen och resterande mängder avlägsnas i press- och torkpartierna. (källa)
9. Antalet hagelkorn som ryms i patronen beror på om det är grovt eller fint hagel man skjuter med. Denna grovlek anpassas dels till typen av vilt, dels det tilltänkta skjutavståndet. Målsättningen är knall-och-fall-verkan hos det påskjutna viltet med minimal köttförstöring, inte att sårkanalen skall leda till sårchock eller förblödning. Man eftersträvar därför inte en alltför liten och tät koncentration av haglen, utan snarare en jämn fördelning av dessa inom träffytan, med få så kallade randhagel. Spridningen av haglen ökar dock med avståndet, och för att kompensera för detta används ofta något avsmalnande, så kallade trångborrade, pipor för längre skjutavstånd. (källa)