Konjunktursvängning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet konjunktursvängning

1. Budgetunderskottet varierar med konjunkturen. Därför delas det ibland upp i ett strukturellt budgetunderskott, som inte beror av konjunktursvängningarna, och ett konjunkturellt budgetunderskott, som är stort vid lågkonjunktur och litet vid högkonjunktur. Anledningen till det konjunkturella budgetunderskottets variation är att skatteintäkterna är små när ekonomin är i lågkonjunktur, samt att transfereringarna, det vill säga bidragen, samtidigt är stora. (källa)
2. Makroekonomi är den del av nationalekonomin som handlar om aggregerade storheter såsom nationalräkenskaper, inflation, konjunktursvängningar, arbetslöshet, tillväxt och deflation. (källa)
3. Ett fiskeläge eller en fiskeby är en (oftast liten) ort vid kusten med fiske som viktig näring. Ortens tillväxt genom historien hänger många gånger samman med konjunktursvängningar inom fiskerinäringen. (källa)
4. Periodiseringsfond, ett sätt för företag att jämna ut resultatet över flera år genom att minska årets skattemässiga resultat de år ett företag går med vinst. En avsättning till en periodiseringsfond kan ett sämre år lösas upp för att istället öka årets skattemässiga resultat. På det viset kan företag reducera konjunktursvängningar och om företaget över en 6 års cykel går med nollresultat inte heller betala någon skatt. (källa)
5. Under åren 1936-37 var Kockums ubåtsproduktion omfattande. Under 1920-talet hade företagets varvsnäring påverkats av konjunktursvängningar och sysselsättningen vid varvet hade avsevärt minskat. Kockum inledde intensiva försök att få ordrar på ubåtar och jagare till utländska mariner. Vändningen kom med beställningar på tankfartyg med en första beställning i juli 1926. Kockum kunde nu bygga sig ur konjunkturkrisen. Företaget gjorde stora investeringar och ökade därigenom sin kompetens och förebyggde därmed framtida kriser. År 1932 fick Kockum en beställning på ubåtar av KMF (Kungliga Marinförvaltningen) med nya egenskaper, egenskaper som skilde de äldre ubåtarna från de kommande. De senare modellerna skulle kunna bära minor ombord för mineringsuppdrag till sjöss och kunna dyka till 100 meters djup. Från den Svenska Marinen lades tre beställningar på så kallade minutläggningsubåtar: Delfinen, Nordkaparen och Springaren. Ubåtarna skulle utgöra Delfinen II-klassen. Den 22 april 1936 levererades Delfinen och den 16 september levererades Nordkaparen. Sist ut i ubåtsserien stod Springaren klar den 27 april 1935 och levererades till Svenska Marinen 3 augusti 1937. I avsikt att skaffa mer kunskap om minutläggning kontaktade KMF företag i Italien, Frankrike och Holland. Efter förhandlingar och utvärderingar inleddes samarbete med den holländska firman IvS (Ingenieur voor Scheepbouw) som ansågs ha den största kompetensen i ämnet minutläggning. IvS sände konstruktionsunderlag och ritningar på "projekt DELFINEN" till Kockums. Tack vare samarbetet med IvS, byggde Kockums upp ett eget ubåtsritarlag med cirka 50 anställda. Utifrån denna grupp växte det fram en ubåtsavdelning på Kockums som utvecklade egen kompetens med förmåga att rita och tillverka världens bästa konventionella ubåtar. (källa)