Konkurrensförhållande Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet konkurrensförhållande

1. Han var medlem av flera utskott och kommissioner, däribland Trustkommissionen 1949–1959, som hade till uppgift att undersöka konkurrensförhållandena bland sex utvalda branscher inom det danska näringslivet. Andra utskott och kommissioner som han var medlem i var: utskottet för lönereglering 1951–1952, samordningsutskottet (som ordförande) 1956, aktielagskommissionen 1957–1964, landsbygdskommissionen 1960–1962, realkreditkommissionen 1967–1968, styrelserådet för Den kgl. grønlandske Handel 1963–1968 och styrelsemedlem i Danmarks Statistik 1966–1968. (källa)
2. Den 1 december 1991 trädde vissa ändringar i departementsorganisationen i kraft (SFS 1991:1468). Ett nytt departement – Kulturdepartementet – inrättades för frågor om kultur, massmedier, invandring och jämställdhet. Bostadsdepartementet lades ned. Miljödepartementet ändrade beteckning till Miljö- och naturresursdepartementet. Frågor som rörde polisväsendet flyttades från Civildepartementet till Justitiedepartementet. Till Socialdepartementet flyttades frågor om bostadsbidrag från Bostadsdepartementet och frågor som gäller handel med alkohol med mera från Finansdepartementet. Till Finansdepartementet fördes från Civildepartementet frågor om den offentliga sektorn i allmänhet och vissa frågor rörande statsförvaltningen. Dessutom överfördes till Finansdepartementet vissa frågor om bostadsväsendet samt idrottsfrågor från Bostadsdepartementet. Frågor rörande biobränslen fördes till Jordbruksdepartementets verksamhetsområde frånäringsdepartementet. Regionalpolitiska frågor flyttades frånäringsdepartementet till Arbetsmarknadsdepartementet. Till Näringsdepartementet flyttades frågor som gällde bland annat näringsfrihet och pris- och konkurrensförhållandena från Civildepartementet och vissa frågor som gällde byggnadsforskning från Bostadsdepartementet. Miljö- och naturresursdepartementet tillfördes frågor om markanvändning och bebyggelse med mera från det nedlagda Bostadsdepartementet. (källa)
3. Under 1990-talet, innan Internets genombrott som kommunikationsmedel mellan vanliga människor, var fansinet StrapatS och tidningen Fëa Livia de viktigaste kanalerna för intern lajvdebatt och information om vilka lajvarrangemang som planerades. De hade något olika profil och stod i ett visst konkurrensförhållande till varandra om läsekretsen. (källa)
4. På grund av frånvaron av städer på medeltiden (förutom Lidköping) dominerades trafiken helt av allmogeseglationen. Men efter städernas tillkomst fortsatte bondeseglationen på grund av städernas inbördes konkurrensförhållande. Bondeseglation och småredandet tar bara fart i lämpliga konkurrenser eller nischer inom den samtida ekonomin. Ibland ligger den maritima erfarenheten latent. Skutskepparnas tid återfinns under den "lilla sjöfarten", den som gillar småskaliga, speciella transporter och varor. Den maritima erfarenheten fanns framför allt på Värmlandsnäs, eller Näset, och Kålland med Kållandsö. I den muntliga traditionen på Kållandsö är värmlandsfararna omgivna av en aura av romantik. Kustborna mellan städerna Karlstad och Kristinehamn deltog inte i bondeseglationen, åtminstone inte i samma utsträckning. För dem var de egna städerna den största magneten. (källa)
5. orig. Goosetown) Grannstad till Ankeborg. De båda städerna står i ständigt konkurrensförhållande gentemot varandra, inte minst i idrottsammanhang. (källa)
6. En utgångspunkt för ordoliberalismen är att konkurrensen tenderar att sättas ur spel på oreglerade marknader genom uppkomsten av karteller, oligopol och monopol (jämför med Adam Smiths konstaterande att närhelst två köpmän träffas på tu man hand så konspirerar de mot konkurrensen). Därför måste det finnas en stark och interventionistisk statsmakt, som med aktiva ingrepp på marknaderna ser till att upprätthålla sunda konkurrensförhållanden. Staten skall också upprätthålla ett stabilt juridiskt ramverk för marknadsaktörerna. (källa)
7. Det finns flera lagar där uppgiftsskyldighet nämns, till exempel Lag (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden. (källa)
8. III. Industrins struktur och konkurrensförhållanden (1968). (källa)