Konsertförening Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet konsertförening

1. Kungliga Filharmoniska Orkestern i Stockholm (KFO) är en symfoniorkester i Stockholm som grundades 1902 med namnet Stockholms Konsertförenings orkester. Mellan 1957 och 1992 hette den Stockholms Filharmoniska Orkester. Orkestern är sedan 1926 verksam i Stockholms konserthus och drivs idag av Stockholms konserthusstiftelse. (källa)
2. Mehler var son till Julius Mehler och operasångerskan Erna Borner. Han studerade vid musikkonservatoriet i Hannover 1905-14, och piano och dirigering för E. Nauman med flera i Berlin. Sedan 1921 var han verksam i Visby, bland annat som ledare för Musikaliska sällskapet, Gotlands sångarförbund, Visby allmänna sångförening, manskören NS och Visby konsertförening (grundad 1930 på hans initiativ, sedan 1973 med namnet Gotlands konsertförening). Han var musiklärare vid kommunala flickskolan i Visby 1946-1964 och vid Visby högre allmänna läroverk 1952-1960. (källa)
3. Körledaren kan vara utbildad dirigent, kyrkomusiker, körpedagog, musiklärare, sångpedagog eller självlärd. Vill man göra en distinktion mellan körledare och kördirigent så har körledaren fler arbetsuppgifter av administrativ och/eller föreningsmässig karaktär, medan kördirigentens arbetsuppgifter är snävare och enbart av musikalisk art. Vid professionella institutioner som musikteatrar eller konsertföreningar har körledaren ofta titeln kormästare. (källa)
4. Rabenius blev filosofie kandidat vid Uppsala universitet 1906 och filosofie licentiat 1910. Han var litterär medarbetare i Svenska dagbladet 1907-1911, i Stockholms dagblad 1911-1924 och teateranmälare i Nya dagligt allehanda 1916-1926 samt litterär medarbetare i Stockholms-Tidningen 1926-1931. Han var lärare och föreläsare vid Högre lärarinneseminariet från 1918 och inspektor för Franska skolan i Stockholm 1931-1937. Rabenius var ledamot av konsertföreningens styrelse och dess arbetsutskott 1921-1931, litterär ledare vid Almqvist och Wiksells bokförlag 1923-1926 och ledare av Stockholms borgarskolas föreläsningslinje från 1931 och verkställande ledamot i folkkonsertförbundets styrelse 1930-1941. Rabenius utgav essaysamlingen Mörka gestalter och ljusa (1931), Stockholms borgarskola under hundra år (1936) och Kring drottning Kristinas klocka (1942). Han författade även tidskriftsuppsatser och översatte filosofiska arbeten. (källa)
5. Petterson var förste klarinettist i Konsertföreningens orkester 1913–1931. Han var medlem i Radioorkestern åren 1924–1942. År 1923 startade han Eric Petterson musikinstrumenthandel, sedermera ombildad till aktiebolag. Musikhandeln låg på Linnégatan i Stockholm. (källa)
6. 1950–1954 var Staern repetitör vid Kungliga Teatern i Stockholm och debuterade som dirigent i Stockholms Konsertförening (numera Kungliga Filharmoniska Orkestern) 1953. Året därpå blev han chefsdirigent för Gävleborgs läns orkesterförening (nuvarande Gävle symfoniorkester) 1954–1962, vid Stora Teatern i Göteborg 1969–1979 och vid dåvarande Malmö stadsteater (nu Malmö Opera) 1979–1991. (källa)
7. Karl Lundberg var även ledamot av styrelsen för Stockholms borgarskola 1906-1928, varav 1919-1925 som vice och 1925-1928 som ordinarie ordförande, ledamot av styrelsen för Stockholms stads sparbank 1906-1928, ledamot av styrelsen föränte- och kapitalförsörjningsanstalten 1906-1928, ledamot av styrelsen för Stockholms skiljenämnd för handel, industri och sjöfart 1907-1919, VD för AB Stureplan 1907-1928, ledamot av borgerskapets 50 äldste i Stockholm 1911-1928, ledamot av överstyrelsen för Prins Carls uppfostringsinrättning för fattiga barn 1911-1928, ledamot av styrelsen för Stockholms grosshandelssocietets och skepprederiernas deputerade 1912-1928, ledamot av styrelsen för Föreningen för välgörenhetens ordnande 1912-1928 och kassaförvaltare där 1913-1928, ledamot av Stockholms arbetslöshetskommission 1914-1918, handelskunnig ledamot av Stockholms rådhusrätt 1914-1928, ledamot av direktionen för Danviks hospital 1917-1920, ledamot av Stockholms handelskammares skiljenämnd 1917-1928, ledamot av Sophiahemmets råd 1917-1928, kassaförvaltare för Sophiahemmets ålderdomshem Solhem 1919-1927, ledamot av direktionen för Stockholms borgerskaps änkehus 1919-1928, skattmästare i stiftelsen Isaak Hirschs minne, ledamot av styrelsen för Stockholms konsertförening 1922-1924 och vice ordförande där 1922-1923, ledamot av styrelsen för Frans Schartaus handelsinstitut, vice ordförande i Föreningen för de blindas väl samt revisor i Svenska fattigvårdsförbundet. (källa)
8. Bland hennes donationer märks en professur i ortopedi vid Karolinska institutet, medel till Göteborgs högskola och till Tärna folkhögskola, ett observatorium till Lundsbergs skola, ett elevhem och en pensionsfond, Vita bandets nykterhetsrestaurang vid Vårtan och Ekmanska sjukhuset i Örgryte. Bland organisationer som regelbundet fick bidrag märks Konsertföreningen i Stockholm, Eugeniahemmet, Föreningen för välgörenhetens ordnande, De blindas förening, K.F.U.M. och K.F.U.K., Kungsholms ungdomsklubb, arbetsstugor, kolonier, sjukhem, sanatorier, Frälsningsarmén, särskilt slumsystrarna, diakonissorna, Stockholms stadsmission, Röda korset, Drottningens centralkommitté, Cancerföreningen, lärarinnehem, Sophiahemmet, Stockholms högskola, soldathemmen och F-båtsinsamlingen. (källa)
9. Sieben, som blev student i München 1898, handleddes sedan där av Rheinberger och Thuille i musikteori och i Prag av Ševčík i violinspel. Han blev 1905 violinlärare vid musikakademien i München (professor 1916) och odlade samtida kammarmusik som primarie i en stråkkvartett. År 1918 kallades han som dirigent till Königsberg, 1920 till stadsmusikdirektor i Dortmund. Sieben var på senhösten 1924 gästdirigent hos Konsertföreningen i Stockholm och för musikåret 1925–26 anställd där som 1:e dirigent vid denna förening. "S:s anförarskap är framstående genom fast behärskning, fin kultur och liffull uppfattning af olika stilarter", skriver Eugène Fahlstedt i Nordisk familjebok. (källa)
10. Ohlsson studerade vid Kungliga Musikkonservatoriet 1891–1894 och var konsertmästare i Stockholms Konsertförening 1902–1910. Efter 1910 ägnade han sig mest åt kvartettspel och var från 1914 affärsman. Han invaldes som ledamot nr 546 av Kungliga Musikaliska Akademien den 24 mars 1915. (källa)