Konsertversion Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet konsertversion

1. L'Orestie d'Eschyle. Trilogi (1913-1922). Libretto: Paul Claudel (efter Aischylos). Sceniskt uruppförande 24 april 1963 i Berlin (Deutsche Oper) Agamemnon (1913). Scenmusik för sopran, manskör och orkester. Uruppförande (konsertversion) 14 april 1927 i Paris. (källa)
2. Operan ingår i en trilogi med frihet och fångenskap som tema. Den uruppfördes i konsertversion av Turinradion den 1 december 1949 och i en scenversion i Florens den 20 maj 1950. År 1950 utropades av påven Pius XII till "Det heliga året" och kyrkan ogillade att den mörkaste sidan av dess historia, inkvisitionen, skulle framställas på scenen. Vid premiären framträdde därför de båda prästerna inte i ornat, utan i riddardräkt. Operan fick i slutändan ett sympatiskt mottagande av publiken och har sedan dess blivit ett uppskattat verk på den internationella scenen. (källa)
3. Ursprungligen hade de Falla för avsikt att låta marionetterna berätta ramhandlingen och huvudberättelsen, medan sångarna skulle dölja sig i orkestern. Men redan under 1920-talet gick man över till att överlämna ramhandlingen åt sångare och skådespelare och låta en professionell marionetteater framföra huvudberättelsen. Konsertversionens framgång väckte intresse för det här i allra högsta grad individuella verket, som mötte gensvar världen över. (källa)
4. Redan i den första konsertversionen av Björn Ulvaeus, Tim Rice och Benny Anderssons musikal Chess sjöng han den manliga huvudrollen Anatolij Sergievskij och spelade samma roll i originaluppsättningen i London 1986–1989. Åren 2002–2004 spelade han åter rollen som Anatolij i den svenska uppsättningen på Cirkus i Stockholm. Efter att ha varit gästartist under några av Benny Anderssons Orkesters turnéer blev han 2005 medlem av sällskapet tillsammans med bland andra Helen Sjöholm. (källa)
5. Operan hade premiär på Teatro Dal Verme i Milano den 9 november 1893. Den var ingen succé då och blev aldrig del av standardrepertoaren. Men den framfördes på Frankfurt Alte Oper 1993 i en konsertversion dirigerad av Marcello Viotti (operas första framförande på tyska) och gavs i en full iscensättning i mars 2013 på Theater Erfurt i Erfurt dirigerad av Emmanuel Joel-Hornak. (källa)
6. Mellan 1813 och 1818 skrev Schubert sex symfonier, numera kallade nr. 1–6. 1818 skissade han på en symfoni i fyra satser (symfoni nr. 7 i E-dur), nu nr. 7, men han orkestrerade bara den första satsen. 1822 skrev han och orkestrerade han två satser av en symfoni nr. 8 i h-moll, nu nr. 8, "Den ofullbordade" och skissade på en tredje sats och eventuellt en finalsats. Under 1825 och 1826 fullbordade han den stora symfoni nr. 9, nu nr. 9. Det finns också ett stort antal utkast och fragment av andra symfonier och på 1970-talet upptäckte man bland dessa en nästan komplett tresatsig symfoni i D-dur från sommaren och hösten 1828. En konsertversion av denna symfoni finns instrumenterad av Brian Newbould och kallas symfoni nr. 10. (källa)
7. 1971 bad operachefen Rolf Liebermann att Messiaen skulle komponera en opera för Paris. Messiaen blev överraskad och avböjde först men insåg sedan vilken chans det var. Kompositionen tillkom mellan 1975 och 1983 och uruppförandet på L'Opéra Garnier (under ledning av Seiji Ozawa) den 29 november 1983 ansågs av tonsättaren motsvara hans intentioner. Men med en speltid på 4 timmar och 14 minuter och dessutom en jätteorkester på 110 man och 150 korister måste uppförandet av operan blir undantagshändelser. Därmed uppstod en praxis att framföra enstaka scener konsertant, så skedde 1985 med Dietrich Fischer-Dieskau i Salzburg. En konsertversion av hela operan framfördes 1988 på Opéra de Lyon med London Philharmonic Orchestra under ledning av Kent Nagano, varefter operan 1992 iscensattes av Peter Sellars och fick ett bejublat mottagande under festspelen i Salzburg. 1997 blev den till en stor operahändelse på Leipziger Opernhaus. (källa)
8. Hartmann betonar sin konsts bekännelsekaraktär, i synnerhet operan Simplicius Simplicissimus. Året 1933 innebar för tonsättaren en början på en negativ samhällsutveckling i Tyskland. I detta skede insåg han att han var tvungen att avlägga en bekännelse, nämligen att människan trots allt är fri, att hon trots allt yttre tvång och förtryck fritt kan välja sin väg. Kontentan i hans bekännelse var följande: För samvetet existerar inget "undantagstillstånd". Operan uppfördes i konsertversion 2 april 1948 i Bayerischer Rundfunk i München. Scenversionen för kammarorkester hade premiär 20 oktober 1949 på Theater der Stadt i Köln under namnet Der Simplicius Simplicissimus jugend. En reviderad version för orkester kom 9 juli 1957 på Nationaltheater i Mannheim. (källa)
9. Liksom Coplands tidigare opera, The Second Hurricane, fick The Tender Land ett svalt mottagande. Både kompositör och librettist kände att de hade gjort misstag och de omarbetade verket till en opera i tre akter istället för två. 1965 gjordes en konsertversion av operan som resulterade i en skivinspelning med utdrag från operan. 1975 sändes operan i TV som ursprungligen var tänkt och 1987 sattes den upp i Newhaven i en uppsättning som spelades mer än 50 gånger. (källa)