Konstsamling Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet konstsamling

1. Vid tiden runt sekelskiftet och i början av 1900-talet var det inte ovanligt att förmögna konstsamlare lät uppföra stora hus som både skulle kunna rymma en stor konstsamling och fungera som ett privat hem. Liknande palats som Fåhraeus Villa Högberga, fast ännu större är exempelvis Thielska galleriet, Waldemarsudde och Näsby slott. Villa Foresta på Lidingö, som uppfördes som privatbostad av Wilhelmina Skogh under samma tid, byggdes också i storslagen stil där hon prydde de större salarna på likartat sätt med målningar av kända konstnärer och skulptörer fast hon inte tillhörde gruppen konstsamlare. Även Villa Ekbacken, Gustaf Daléns privata villa invid AGA och Villa Paulsro vid Bosön, Paul Urban Bergströms (PUB) privata villa tillhör gruppen monumentala privata villor som uppfördes på tidigt 1900-tal på Lidingö. (källa)
2. Düsseldorf är en betydande konststad, med omfattande konstsamlingar och museer, och har en av de mest erkända konstakademierna i Europa, Kunstakademie Düsseldorf. (källa)
3. Konstsamlingen utgörs främst av bildkonst som belyser stadens utseende genom gatubilder och vyer, livet i stadens miljö genom scener och satirer, samt stadens invånare genom porträtt och karikatyrer. Tidsmässigt är motiven från 1500- till 1900-talet. Merparten av konstsamlingen utgörs av teckningar, akvareller och grafik. För närvarande (2019) finns över 17 000 avbildningar på föremål och bildkonst i Digitala Stadsmuseet. (källa)
4. Han donerade sin konstsamling och sin våning till Finska kulturfonden att visas i sitt sista hem på 340 kvadratmeter på Norra Hesperiagatan i Helsingfors. Där hade han levt med sin livskamrat sedan 1979. Konstsamlingen började visas för allmänheten som Konsthemmet Kirpilä 1992. (källa)
5. Carl-Eric Björkegren, född 9 oktober 1920 i Eslöv, Malmöhus län, försvunnen 2 juni 1994 i Viken, Skåne (dödförklarad 11 november 2005 av Stockholms tingsrätt), var en svensk direktör, konstsamlare och affärsman. Efter en framgångsrik karriär inom stålkoncernen Sandvik AB gick han över i finansbranschen - belånade och köpte fastigheter, aktier och konst. Han var för många en symbol för 1980-talets klipparekonomi. Björkegren var under en period en av Sveriges rikaste personer och hade vad som betecknades som Sveriges finaste privata konstsamling. I början av 1990-talet rämnade hans imperium och han gick till slut i personlig konkurs med 1,3 miljarder kronor i skulder. År 1994 försvann han spårlöst. (källa)
6. Stadsmuseet i Stockholm förvaltar samlingar som omfattar omkring 300 000 föremål, 35 000 konstverk, drygt 4 miljoner fotografier samt ett omfattande bibliotek och arkiv. Därtill förvaltar museet Stockholm stads konstsamling om cirka 25 000 konstverk samt stadens konstverk utomhus på allmän plats om cirka 400 konstverk. Museet har i uppdrag att göra samlingarna tillgängliga för allmänheten. (källa)
7. Den Kungliga husgerådskammaren omfattar dock betydligt större verksamhetsområde, då de ansvarar för tillsyn och vård och vetenskaplig bearbetning av de kungliga konstsamlingarna, möblerna och konsthantverken. (källa)
8. Erik Wettergren gjorde en betydande insats för svensk konstindustri som sekreterare i Svenska Slöjdföreningen 1913-1918. År 1916 blev han amanuens vid de kungliga konstsamlingarna och 1918 intendent vid Nationalmuseum i Stockholm. Han var bland annat en drivande kraft för Hemutställningen 1917. År 1920 blev han föreståndare för konstslöjdsavdelningen. (källa)
9. Under slutskedet av trettioåriga krigets sista dagar den 16 juli 1648 gjorde den svenska armén under befäl av Hans Christoff Königsmarck ett överraskande angrepp på Prag och erövrade Lilla sidan med bland annat slottet. Svenskarna plundrade denna del av staden och skaffade ett stort krigsbyte. Arcimboldos porträtt av Rudolf II ingick i detta. Efter stormningen förde svenskarna de stora konstsamlingarna till Stockholm och troligen är det på detta sätt som flera av Arcimboldos verk kommer till Sverige. Mycket tillföll drottning Kristina, som dock skänkte bort en hel del. (källa)
10. Vermehren studerade vid konstakademien i Köpenhamn 1881—1887 och blev genremålare. Bland hans arbeten märks "En kräsen Rad" (1893, konstmuseet), Byskomakare (1894), Underskriften (1912) och I middagssolen (1914). Vermehren var inspektör för kungaparets konstsamlingar 1893—1912 och sekreterare i Foreningen for National Kunst. (källa)