Kontorshus Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kontorshus

1. Kontorshuset mot Drottninggatan fungerade som en "skärm" och fick ett djup av 11 meter samt en indragen arkad i bottenvåningen som kom att kallas "Drottning-Arkaden" (försvann vid en senare ombyggnad). Även mot Slöjdgatan drogs butiksfasaden en bit in under byggnaden och mot Mäster Samuelsgatan anordnades skärmtak över butikerna. Mot norr byggdes en förbindelsegång (kallad Grytgjutargången, sedan 2008 Hötorgspassagen) genom kvarteret till Slöjdgatan som fortsatte genom nästa kvarter till Sergelgatan. (källa)
2. Även grannhuset Klarabergsgatan 37 (klart 1959) byggdes efter ritningar av Lennart Tham. Båda kontorshusen kom till efter en omfattande arkitekttävling. (källa)
3. När Siemenshuset planerades var avsikten att komplettera huvudbyggnaden med en lägre flygel längs Hälsingegatan, sammanbyggd med höghuset. I det skulle rymmas ett lager i tre våningar samt laboratorium och kontor med fem våningar ovanpå lagerhuset. Trots att ritningarna fanns färdiga uppfördes lagerdelen inte här utan i kvarteret Varubilen på Älvsjö industriområde i södra Stockholm. I Älvsjö hade man ett betydligt större område att tillgå och bättre logistik än i den trånga innerstaden, exempelvis fanns ett eget industrispår att tillgå som gick ända in i lagerhallen. Även här var Carl Grandinson, vars ritningar är daterade maj 1964, arkitekt. Tomten vid Hälsingegatan förblev obebyggd och nyttjades länge som bilparkering. Först i början av 2000-talet uppfördes ett kontorshus på tomten. (källa)
4. Ladugårdsgrinden är ett kvarter bestående av tre byggnader beläget mellan Stureplan och Humlegården i centrala Stockholm. Kvarteret omges av Humlegårdsgatan, Biblioteksgatan och Sturegatan. Närmast Stureplan uppfördes 1885 hotell Anglais efter ritningar av Helgo Zetterwall. Hotellet revs 1955 och ersattes av ett nytt hotell med samma namn som placerade mot Humlegården. Mot Stureplan uppfördes i stället ett kontorshus ritat av Anders och Ivar Tengbom. Kvarterets tredje byggnad är en före detta biografbyggnad som vetter mot Biblioteksgatan. (källa)
5. År 2006 vann Josef Eder och General Architecture en tävling om en tillbyggnad. Det nya kontorshuset i koppar är 40 meter högt, har 11 våningar och rymmer cirka 145 kontorsrum. Kontorshuset har byggts för egen verksamhet och kontorsytan på cirka 7 000 kvadratmeter motsvarar i stort sett den äldre huvudbyggnaden från sextiotalet. Den nya kontorsbyggnaden är tänkt att ansluta till den befintliga, vilket har påverkat våningshöjder, modulmått och materialval. Fönster och en del kassetter är indragna i syfte att ge fasaden tydlig reliefverkan, och även minska värmeinstrålningen. De 9 000 kopparplåtarna som täcker fasaden har målet att byggnaden ska vara underhållsfri i minst 100 år. Ur miljöaspekt menar Josef Eder att det blir mindre avrinning från fasader än från tak och den avrinning som uppstår tas om hand av särskilt material närmast husväggen. Övriga medverkande på General Architecture har varit Olof Grip, John Billberg, Fabian Blücher, Erik Persson, Sanna Söderhäll, Erik Gardell, Jan Lidström, Bo Jonsson, Bengt Drakenmark. (källa)
6. Lite högre upp, vid dagens Primusgatan 101–103, uppfördes det ännu bevarade putsade kontorshuset (kallad Vita villan) formgiven i jugendstil av arkitekt Sigge Cronstedt. Han gestaltade även företagets monumentala industrihus byggda av oputsat murtegel, så kallad rohbau. Redan 1916 utökades fabriken med ytterligare verkstadslokaler. De ritades och byggdes av Nils Ludvig Lundberg i samma stil som de befintliga byggnaderna. En av dem, längst i öster, finns fortfarande bevarad. Idag har Restaurang Lux sina lokaler här. (källa)
7. Kvarteret Ångtvätten är ett tidigare industriområde beläget på norra Stora Essingen i Stockholm. Kvarteret har sitt namn efter aktiebolaget Essinge Ångtvätt som hade sin verksamhet där mellan 1910 och 1963. Mellan 1940- och 1980-talen uppfördes flera industri- och kontorshus för bland annat Philips, Sparbanken Sverige och Sveriges Lärarförbund. För närvarande (2020) pågår planarbete med att möjliggöra en omvandling från kontor / industri till i huvudsak bostäder. Området ligger inom riksintresse för Mälaren med öar och strandområden. (källa)
8. Arkitektuppdraget gick till Johan Laurentz, som avled i 50-årsåldern men hann rita ett femtiotal byggnader i Stockholm under de 15 år han verkade i staden, bland dem LM Ericssons fabriker vid Tulegatan, Svenska Lifs hus vid Norrmalmstorg och flera exklusiva bostadshus vid Strandvägen. Separators kontorshus blev mycket påkostat och gestaltades i den stilinriktning som var förhärskande under 1890-talet för Stockholms mer representativa byggnader. Laurentz arkitektur var inspirerad av nordeuropeisk nyrenässans med inslag av nationalromantik och jugend. Byggmästare var Per Sundahl. (källa)
9. Fryshuset i hamnen ersattes av ett kontorshus som idag inrymmer bland annat TV4. På samma gata finns Sveriges Television, som har sina lokaler i den före detta färjeterminalen. (källa)
10. Longyear City byggdes ut efter en rak linje från den planerade utlastningskajen i Sjøområdet med en rälsbana till barackerna rakt nedanför inslaget till gruvan på Platåbergets sluttning. Husen låg vid en huvudgata utmed bergssidan, vilken lutade något ner mot fjorden. Från gruvans inslag ovanför byn gick kabelbanan i en rät linje ned till kollagret ovanför kraftstationen och kajen. Arbetarna bodde i fem baracker i fyrbäddsrum med plats för 64 man i varje byggnad. I samhället fanns också ett kontorshus och bostadshus för ingenjörer samt stall för hästar samt ett svinstall. År 1916, när gruva och samhälle köptes av Store Norske Spitsbergen Kulkompani A/S fanns det omkring 25 hus i samhället, som döptes om till Longyearbyen. (källa)