Kontorslokal Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kontorslokal

1. Gårdsbebyggelsen har senare kompletterats med en sommarrestaurang (1965) och kommunala kontorslokaler (2008), se härom nedan. (källa)
2. Byggnaden är ritad av arkitekten Ferdinand Boberg för AB Rosenbad och Nordiska Kreditbanken och stod färdig 1902. Huset, som byggdes på tomten för det tidigare Bondeska palatset, upptar halva kvarteret. Rosenbad uppfördes av byggmästaren Lars Östlihn enligt ett byggnadsprogram som omfattade exklusiva privatvåningar, restaurang, kafé, banklokaler, butiker och kontorslokaler. De olika verksamheterna kunde nås från olika entréer och trapphus. (källa)
3. Under det tidiga 1900-talet, när presidentens antal medarbetare vid sidan om regeringsdepartementen ökade räckte kontorslokalerna i Kapitolium inte till och det krävdes det en tillbyggnad av lokaler vid sidan om Vita huset. Både den västra och den östra flygeln syns sällan på fotografier tagna norrifrån med husets framsida på grund av att de är lägre än huvudbyggnaden och till stor del döljs av träd. Västra flygeln (engelska: West Wing) hyser presidentens tjänsterum samt kontor för medarbetarna i presidentkansliet. (källa)
4. Lotta Continua var en italiensk kommunistisk tidning som gavs ut 1969–1982, fram till slutet av 1976 av den utomparlamentariska organisationen Lotta Continua och därefter fram till juni 1982 av ett fristående journalistkooperativ, huvudsakligen bestående av före detta LC-medlemmar. Tidningen grundades av Guido Viale och Luigi Bobbio. Det första numret utkom 1 november 1969 med en upplaga om 65 000 exemplar. Tidningens första redaktion var inledningsvis inhyst i en privatbostad, därefter i en kontorslokal på Via San Prospero i Milano. När tidningen blev nationell flyttade redaktionen till lokaler på Via Dandolo i Rom. Tidningen utkom i början som en veckotidning, från september 1970 två gånger i veckan för att slutligen våren 1972 bli en dagstidning med en upplaga på omkring 50 000 exemplar. Eftersom tidningen distribuerades till de stora fabrikerna i norra Italien där den cirkulerade bland arbetarna, hade den i praktiken hundratusentals läsare. Under sin relativt korta existens hann tidningen ha nio olika ansvariga utgivare, av vilka den mest kända var Pier Paolo Pasolini. Tidningen finansierades dels genom bidrag från vänsterintellektuella, dels genom "självbeskattning" av organisationens medlemmar. (källa)
5. De relativt stora glasytorna valdes för att skapa goda dagsljusförhållanden i kontorslokalerna och för att ge den stora byggnaden ett lätt och transparent uttryck. Färgsättningen var blå (i fönsterbanden) och rosa-lila (i bröstningsbanden). Mot Regeringsgatan accentuerades den långa fasaden genom breda, burspråksliknande fasadpartier. Fönsterbanden fick en rytmisk indelning i en bred ruta som flankeras av två smala rutor. Partierna mellan fönstren kläddes med en plåt i en blå färgton. (källa)
6. En snabb växande stad med snabb ökande trafik och därmed växande trafikproblem var den direkta anledning till en generalplan över Stockholms tätare bebyggda delar. År 1927 hade Stockholm cirka 464 000 invånare, som beräknades stiga i genomsnitt med 6 000 invånare per år intill dess staden nått cirka 600 000 invånare. Oberoende av befolkningens tillväxt, blev det nödvändig att sprida stadens befolkning över en större yta med därav förursakad ökad trafik. Stockholms stadsplanerare räknade även med att gamla bostadslägenheter i de centrala stadsdelarna kommer att ersättas med nya utrymmen för butiker, kontorslokaler, varuhus och liknande och som ersättning måste anskaffas bostäder i stadens ytterområden. Mellan 1925 och 1930 ökade bilismen i Stockholm med 100% från cirka 9 000 till cirka 17 800 motorfordon och stadsplanerarnas största uppgift i den industrialiserade världen blev att anpassa staden till bilen, så även i Stockholm. (källa)
7. Efter många års diskussioner fram och tillbaka skrev år 1984 SJ och kommunen ett avtal där parterna förband sig att bygga en gemensam station för alla trafikslag (överföring till färjorna, färjetrafiken i sig, genomgående tågtrafik i Helsingborg för Västkustbanans passagerartåg samt busstrafiken). Ovanpå detta lät kommunen bygga till kontorslokaler till stadsförvaltningarna och ett parkeringsgarage samtidigt som ett hotell fick tillstånd att bygga intill Knutpunkten. Byggarbetena pågick 1987–1991. (källa)
8. The Grange (Lantgården), som drevs av klubben från öppnandet 1994 fram till början av 2000-talet, innefattar boende för ungdomsspelarna i klubbens Akademi, kontorslokaler, omklädningsrum, två allvädersfotbollsplaner samt åtta gräsfotbollsplaner i fullängd. (källa)
9. AB Hörby Bruk är ett svenskt verkstadsindustriföretag i Hörby. Företaget grundades år 1920, är familjeägt och ingår i Futuritas koncernern. Sedan år 1950 ägs företaget av familjen Bergengren och idag är det 3:e generationen. Hörby bruk startade i Ekeby utanför Helsingborg men flyttade år 1936 hela produktionen till Hörby. Skottkärrorna var med redan från början och år 1965 introduceras leksortimentet och den klassiska CanCan-gungan. Hörby Bruk är Nordens största producent av lekredskap för den privata trädgården och skottkärror. Varje år lämnar över 150 000 produkter fabriken i Hörby. I fabriks- och kontorslokaler på hela 11 500 m2 tillverkas skottkärror, vagnar, gungor, magasinkärror mm. Hörby Bruk kombinerar en lång svensk hantverkstradition med modern teknik. Hantverksarbetet kombineras och kompletteras med vissa moment som är helautomatiska och robotstyrda. (källa)
10. År 1960 inreddes ett nytt laboratorium i bottenvåningen och 1970 tillkom ett skärmtak på södra sidan. En stor ombyggnad genomfördes 1990 som omvandlade Nitrolackfabriken till en tankstation med råvaror till intilliggande Spredfabriken. Bjälklaget över bottenvåningen revs för att skaffa plats åt åtta höga cisterner och tankar. På våning 3 trappor inreddes kontorslokaler. Byggnaden sammanlänkades även med en transportbrygga med den numera rivna Spredfabriken. (källa)