Kontorspersonal Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kontorspersonal

1. I Sveriges första levnadsnivåundersökning 1968 användes en variant av ovanstående socialgruppsindelning. Där klassades i Socialgrupp I bland annat universitetsstuderande och företagsledande tjänstemän. Socialgrupp II inkludera då bland annat bönder (utom småbrukare), förmän, tekniker, kontorspersonal och gymnasiestuderande. Till Socialgrupp III fördes samtidigt bland annat fiskare och skogsarbetare, biträden och arbetare, arbetslösa, handikappade samt övriga slags studerande. (källa)
2. Det var på 1960-talet som man insåg att utformning av verktyg och liknande inte alltid var mest ändamålsenligt utformade då de såg ut "som de gjort sedan urminnes tider". Främst började förare av till exempel lokomotiv och flygplan lida av felaktiga arbetsställningar, och man började fästa uppmärksamhet på hur förarsäten och instrumentpaneler var utformade. På sjuttiotalet hakade varvsindustrin på och såg över rörelserutinen i styrhytter. Designföretag inkopplades för att utforma verktyg, alltifrån spadar och hackor till telefonlurar, så att de förutom att de skulle vara estetiskt tilltalande, också var formgivna för att sitta så väl som möjligt i användarens grepp. På nittiotalet uppstod behovet att i detalj justera arbetsställningen för kontorspersonal, då datorernas ökade användning ledde till att man mer än på skrivmaskinstiden ofta satt hela arbetsdagen intensivt koncentrerad i samma ställning. (källa)
3. "Rummet av livsstilar" är ett begrepp som Bourdieu använde för att beskriva ett rum av symboliska egenskaper och tillgångar, knutet till specifika grupper i detta rum. Det placeras ovanpå det sociala rummet av positioner och gör att man kan se hur olika sorters preferenser samspelar med olika gruppers placeringar. Bestämda sorters fritidsvanor, konsumtionsvanor och värderingar kan samvariera och därmed påvisa bestämda livsstilstecken. Genom denna modell kan man enkelt relatera livsstilar till gruppernas olika bakgrunder i objektiva existensbetingelser och därmed olika förvärvade habitus. Lärare och kontorspersonal har mer kulturellt kapital än exempelvis jordbrukare och hantverkare men ändå mycket lägre än eliten, bestående av högskolelärare och konstnärer. Exempelvis chefer och finansanställda har mindre kulturellt kapital men desto mer ekonomiskt kapital. (källa)