Konung Synonymer Betyder Uttal

• farao
• härskare
• kung
• monark
• tsar

Hur används ordet konung

1. Det var en gång en konung, som med skiftande seger och nederlag, men alltid med ära styrde sitt diktarrike. Han hade slott, borgar och katedraler, mörka, gavlade gator och vårgröna hagar han hade en prinsessa, lika trolsk som elak, visa filosofer, fräcka narrar och larmande pöbel, med ett ord allt, som till en väl ordnad poetstat kunde höra, då han plötsligt en festkväll lämnade alltsammans i sticket för att som resande scholar draga ut och leta den vises sten. Förgäves skickades gråskäggiga sändebud till den skumma studiekammare, där han glömde bort åren bland Paracelsus' deglar och retorter. "Sire", sade de, "vänd hem igen. Ert rike väntar er. Äreporten är redan rest. Fontänerna rinna med vin. Narren har fått en ny våd scharlakan i sin kolt, och prinsessan står med solrosen i handen vid tornfönstret och väntar." Men alkemisten hörde dem ej. Brygderna och dekokterna upptogo hans tankar. Där hemma i diktarriket växte gräset över gångarna. Ljusen slocknade. Prinsessan blev så rynkig, att all hennes elakhet på långt avstånd kunde läsas ur ansiktet. Landet föll i lägervall. Och den vises sten? Vem har hittat den. (källa)
2. Yrket gick i arv från far till son. De stränga gesällproven gjorde det svårt att förkovra sig till mästare. Detta vittnar talesättet från 1600- talet om, "I Sverige kan man evertuera sig (anstränga sig) och bliva konung men sämskmakare kan man icke bliva". Karduansmakare var en garvare av karduansläder som är en finare sorts skinn. Ordet karduans kommer eventuellt från den spanska staden Córdoba. Karduansmakargatan i centrala Stockholm är uppkallad efter detta yrke. Garveriverksamhet i städerna var en olägenhet. Ett öknamn på dem som utövade yrket var "stinkare" och de anklagades för att förstöra vattnet. (källa)
3. Ofta föregår praxis ändringen av grundlag, så hade till exempel Gustaf VI Adolf i praktiken ingen politisk makt, fastän 1809 års regeringsform som då ännu gällde, stadgade att "Sveriges rike skall styras af en konung och vara ett arfrike" (1809 RF §1). Sådan praxis som i sig anses ha grundlags värde brukar kallas konstitutionell praxis. (källa)
4. Förutom tendentiösa tolkningar och fantastiska spekulationer förekom medvetna förfalskningar. Olof Rudbecks brorson Petter Rudebeck i Småland har troligen själv skapat Blendasägnen om hur folklandet Värends kvinnor med list nedgjorde en inbrytande dansk här. Wogn och Yxnas saga om Blekinges forntid skrevs i slutet av 1600‐talet men påstods vara en översättning från den forntida "götiskan". Upphovsmannen till Konung Krembres i Giötaland och konung Augis i Uppsala saga gick så långt att han uppdrog åt en infödd islänning att översätta den svenska nyskrivna texten till isländska, och översättningen utgavs för att vara det fornnordiska originalet. (källa)
5. Halvdan gavomild, farfar till Halvdan Svarte. Han var son till Eystein Halvdansson och far till Gudrød, kung i Vestfold. Kanske är han samma person med Halvdan Bjerggram eller Bjerg-konung, beskriven hus Saxo Grammaticus som son till Eystein Halvdansson och bror till Gudrød, som dör barnlös. (källa)
6. Orden herr och herre kommer från samma rot som härska, och användes ursprungligen under medeltiden om riddare. Titelns bruk var då formaliserat och ordet "herr" (latin: dominus) fick inte sättas framför en persons namn om han inte tillhörde denna kategori. Herre användes senare om en person som härskade över andra som till exempel Gud, en regent, furste eller konung. Ordet spred sig efter medeltiden successivt till lägre samhällsskikt. Liksom fallet är med bland annat engelskans mister (förvrängning av master) och franskans monsieur (förvrängning av monseigneur) kom titeln senare att användas även om icke adliga personer. (källa)
7. Kejsare är titeln på den manliga monarken i vissa monarkier, som därför brukar kallas kejsardömen, den kvinnliga motsvarigheten heter kejsarinna, en titel som också bärs av en kejsares hustru. En kejsare anses ha högre rang än en konung, även om denna skillnad i våra dagar inte har någon praktisk betydelse. I Europa har titeln framför allt använts för monarkier som hävdar ett arv från Romerska riket. (källa)
8. En kung eller konung är en titel för en manlig monark, det vill säga en statschef för en monarkistat som vanligen sitter på livstid och som ofta enligt en fastställd tronföljd har ärvt positionen. För regenter är den kvinnliga motsvarigheten drottning (ibland preciserat som regerande drottning, för att skapa åtskillnad mot drottninggemål). En suverän stat som har en kung eller drottning som statschef kallas kungarike (eller konungarike) och är en monarki. De regerande monarkerna och deras omedelbara familj, som i modernt avseende brukar utföra uppgifter i det offentliga och för staten på monarkernas uppdrag, kallas kungliga eller kungligheter (se även kungahus). (källa)