Koppla Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder koppla, varianter, uttal och böjningar av koppla

Koppla synonym, annat ord för koppla, vad betyder koppla, förklaring, uttal och böjningar av koppla.

Synonymer till koppla

Vad betyder och hur uttalas koppla

Koppla uttalas koppla och är ett verb -de.

Koppla betyder:

Ordformer av koppla

Aktiv

koppla
infinitiv
kopplar
presens
kopplade
preteritum
kopplat
supinum
kopplande
presens particip
koppla
imperativ

Passiv

kopplas
infinitiv
kopplas
presens
kopplades
preteritum
kopplats
supinum

Perfekt particip

kopplad en
~ + subst.
kopplat ett
~ + subst.
kopplade den/det/de
~ + subst.

Koppla är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Andra språk

Koppla på Engelska

  • connect - put a call through, switch on the power
  • leash - put the dog on the lead
  • catch on - he', s a little slow at catching on

Hur används ordet koppla

  1. Den allra senaste tekniken har gett oss nya verktyg för att kunna koppla ihop epidemiologi och flyttfågelekologi. Det är otroligt fascinerande att från en dator i Sverige kunna se hur en and i Bangladesh rör sig. Och data från många änder ger oss möjligheten att undersöka hur virus sprids runt om i världen, säger Jonas Waldenström, en av forskarna som står bakom projektet. (källa)
  2. Svastikan påträffades under de arkeologiska utgrävningarna av det historiska Troja på 1870-talet. Här kom den – i romantikens anda – att på lösa grunder kopplas samman med de så kallade arierna, ett folk från det nuvarande Iran, som ett specifikt indoeuropeiskt tecken. Det framkastades en rad teorier om svastikans betydelser. Enligt vissa skulle den vara en tursymbol, andra vill koppla den till asatron och förfram tankar på svastikan som symbol för såväl Oden som Tor. Man förde även fram tolkningar av svastikan som en solsymbol besläktad med bronsålderns solkors. (källa)
  3. När man började använda programpresentatörer var det av flera skäl. På den tiden var tekniken osäker, vilket innebar att program kunde avbrytas mitt i, långfilmer kunde inte laddas upp i sin helhet och när skiften skulle ske mellan geografiskt olika placerade TV-stationer tog det tid, ibland upp till fem minuter att koppla upp. Alla dessa pauser var tvungna att fyllas ut, vilket blev hallåans uppgift. Jeanette von Heidenstam var den första programpresentatören i Sveriges Television och hon debuterade den 23 november 1957. En annan tidig programpresentatör i Sveriges Television var Anders Bauer. (källa)
  4. Dessa hjärnlober utgjorde från början en godtycklig anatomisk indelning för att beskriva hjärnans yta. Man har dock med tiden kunnat koppla specifika funktioner till hjärnans olika lober, även om dessa funktionsrelaterade områden ibland överlappar varandra. (källa)
  5. Syftet med att skaffa ett informationssystem inom en organisation kan vara att man vill effektivisera organisationen, höja konkurrenskraften, få fördelar gentemot konkurrenterna genom att ha god information om alla led inom den egna organisationen och snabbt kunna få statistik över utvalda delar av organisationen. Informationssystem kan också göra det möjligt att erbjuda helt nya produkter och tjänster samt att koppla samman organisationer i nya konstellationer, till exempel virtuella företag. (källa)
  6. På kasinon är det vanligt att många spelautomater är ihopkopplade och tillsammans bidrar till en progressiv jackpott. Om samma företag äger flera kasinon kan det dessutom hända att de låter koppla samman slotmaskiner från mer än ett kasino. Denna typ av jackpott är normalt större än en enskild progressiv jackpott och kan betalas ut av samtliga maskiner i nätverket. (källa)
  7. I korthet innebär växling att man fördelar järnvägsvagnar mellan olika spår och för att klara detta behöver man ge signaler för exempelvis framåt, back och sakta. Det finns även signaler för att trycka ihop tåget för att enklare kunna koppla av/på vagnar. När ett tåg är klart för avgång måste bromsarna testas, vilket det också finns signaler för. (källa)
  8. Forskningen har visat att det i början av 1600-talet tillfälligt användes ett mindre arealmått, ibland felaktigt kallat "det medeltida tunnlandet", som tillkom i samband med de första rikstäckande så kallat jordrevningsreformerna. Revningstunnlandet definierades som en 9 stänger bred och 18 stänger lång åkeryta. Mätstången var 9 alnar men alnen var då kortare än den riksaln som tillkom i början av 1600-talet. Revningstunnlandets yta blev efter definitionen 13 122 kvadratalnar (4 145 m²). Storleksmässigt blev revningstunnlandet i genomsnitt nästan identiskt med örtuglandet, vilket knappast är en slump. Det rör sig sannolikt om ett medvetet försök att direkt koppla den medeltida beskattningsenheten örtuglandet till ett fast arealmått, tunnlandet. (källa)
  9. När flygbaserna i Bas 60 systemet byggdes ut så anlades på varje bas en fortifierad bunker, kommandocentralen, varifrån den minutoperativa verksamheten på basen skulle ledas. Bunkern som innehöll ett ledningsrum och ett apparatrum byggdes någon kilometer från bansystemet för att den inte skulle kunna slås ut av ett kärnvapenanfall mot huvudbanan. I ledningsrummet fanns två panelrader som användes för att manövrera olika telefonförbindelser och utrustningar, samt basradion. På den bakre raden satt Vakthavande officeren och hans biträde. I panelen fanns möjlighet att koppla startorderförbindelsen till valfritt framom, utlösa flyglarm och att koppla samtal internt inom anläggningen, eller via anslutningen till telefonväxeln även komma i kontakt med abonnenter utanför kommandocentralen. I främre raden satt Trafikledaren med sitt biträde, de kunde leda flygplan med hjälp av flygradion samt manövrera utrullningshindret, inflygningsljus och banljus på huvudbanan. För leda flygplan till basen så hade man även en pejlindikatorn som visade riktningen till anropande flygplan. Trafikledaren hade också förbindelse till basens luftbevakningstorn och kunde informera om egna starter och landningar som luftbevakaren sedan kunde rapportera vidare till luftförsvarsgruppcentralen. I främre panelraden fanns även luftvärnsorienteringsunderofficeren. Han kunde med radio eller trådförbindelse orientera luftvärnet runt basen om egen flygverksamhet, för att undvika vådabekämpning. Orienteringsmottagaren markerade fientlig flygverksamhet på luforkartan i ledningsrummet genom att lyssna på luforsändningarna från sektorns luftförsvarscentral. Tablåmarkören stod vid en karta över basen och markerade var flygplan befann sig på basen och vilken status de hade. Slutligen så fanns det även en växeltelefonist i centralen. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.