Kornknarr Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kornknarr

1. Kornknarren är allätare men lever huvudsakligen av ryggradslösa djur, däribland daggmaskar, sniglar, spindlar, skalbaggar, trollsländor, gräshoppor, myror och andra insekter. På häckningsplatsen tar den skadedjur som vivlar av släktet Sitona, harkrankar och knäppare. Kornknarren äter också små grodor, däggdjur, samt växtdelar inklusive gräsfrön och spannmål. Dess diet i vinterkvarteren är i stort sett likartad, men innehåller lokalt tillgängliga byten såsom termiter, kackerlackor och pillerbaggar. Födan hämtas direkt från marken, från låga växter och från grästuvor.
2. Kornknarren kan söka bland döda blad med näbben och springande jaga efter rörliga byten. Jakten förekommer normalt i skydd av växtlighet men kan, särskilt på vintern, ske på grästäckta stigar och uppkörda spår. Material som den inte kan smälta kommer upp igen som 1 cm stora spybollar. Ungarna matas huvudsakligen med animalisk föda och när de är fullvuxna kan de flyga tillsammans med föräldrarna upp till 6,5 km för att besöka platser där de har tillgång till kompletterande föda. Liksom andra rallar sväljer kornknarren smågrus med vars hjälp den bearbetar födan mekaniskt för att sönderdela den i muskelmagen.
3. I häckningsområdet utgörs predatorerna av förvildade och tama katter, mink, förvildad tamiller, utter, räv och av fåglar såsom ormvråk och kråka. I Litauen har introducerad mårdhund också observerats ta kornknarr. När ungarna lämnar boet och rör sig fritt kan de tas av större fåglar som vit stork, kråkfåglar, trutar, kärrhökar och andra typer av rovfåglar. Bopredation sker sällan vid ostörda häckningsplatser, vilket märks i den relativt höga häckningsframgången.
4. Den vitt spridda parasiten Prosthogonimus ovatus, som lever i fåglars äggledare, har observerats hos kornknarren och så även den parasitiska masken Plagiorchis elegans, larver av parasitiska flugor och hårda fästingar av släktena Haemaphysalis och Ixodes.
5. Under återinplanteringen av kornknarr i England 2003 orsakade den patogena bakterien Campylobacter enterit och dåligt allmäntillstånd hos de utsläppta fåglarna.
6. Kornknarren har minskat mycket kraftigt över stora delar av sitt tidigare utbredningsområde, främst i Västeuropa, på grund av förändrade jordbruksmetoder som lett till att redena förstörs innan häckningen är avklarad. Trots detta kategoriseras arten som livskraftig (LC) av IUCN på grund av sitt mycket stora utbredningsområde och stora och uppenbarligen stabila bestånd i Ryssland och Kazakstan. Beståndet i västra Kina har visat sig vara mycket större än man tidigare trott och naturvårdande insatser har inneburit en stabilisering, och ibland även en ökning, av bestånden i vissa av de länder där den tidigare haft de kraftigaste minskningarna. Världspopulationen uppskattas till mellan tre och sju miljoner vuxna individer.
7. Tidigare var kornknarren en välkänd fågel i det svenska jordbrukslandskapet. I Sverige och på många andra platser innebar flytten av slåttern till midsommartid en drastisk försämring för arten då detta sammanfaller med kornknarrens häckningstid. I och med en ökad förståelse för bland annat kornknarrens behov så märkte man under 2000 en liten återhämtning hos den svenska populationen och den nedåtgående trenden verkade vara stoppad. Under 2008 var kornknarren utsedd till årets riksinventeringsart. I Artdatabankens rödlista från 2020 kategoriseras den som nära hotad (NT). (källa)