Korsarm Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder korsarm, varianter, uttal och böjningar av korsarm

Korsarm synonym, annat ord för korsarm, vad betyder korsarm, förklaring, uttal och böjningar av korsarm.

Vad betyder och hur uttalas korsarm

Korsarm uttalas kors|arm och är ett substantiv.

Ordformer av korsarm

Singular

korsarm
obestämd grundform
korsarms
obestämd genitiv
korsarmen
bestämd grundform
korsarmens
bestämd genitiv

Plural

korsarmar
obestämd grundform
korsarmars
obestämd genitiv
korsarmarna
bestämd grundform
korsarmarnas
bestämd genitiv

Korsarm är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet korsarm

  1. Byggnaden har en stomme av stora granitblock och består av ett rektangulärt långhus med korabsid i öster och kyrktorn i väster. Korsarmar sträcker sig ut från långhusets norra och södra sidor. Taken är belagda med svartmålad skivplåt som har förskjutna hakskarvar. Tornet har en åttakantig tornhuv som kröns med vindflöjel, kula och smidesdekoration. Kyrkan har totalt fem ingångar. En ingång finns i väster och går via tornets bottenvåning. Ytterligare en ingång finns på långhusets nordsida och är sedan 1960 kyrkans huvudingång. (källa)
  2. I mindre kyrkor var sakristian tillbyggd vid koret och förbands med en mindre dörr, men många mindre kyrkor fick aldrig denna tillbyggnad vilken heller inte var nödvändig. Hade kyrkan korsarm byggdes sakristian på kyrkans norra sida öster om korsarmen. I större kyrkor kunde även sakristian inrättas i själva yttermuren. Vid större anläggningar kunde även byggnaden utgöra två våningar. Så var fallet i Strängnäs domkyrka där en övre våning omtalas år 1354. Spår av sakristia med övre våning finns även vid vissa kyrkoruiner i Visby, men dessa har haft andra funktioner. I Sankt Clemens kyrka är två stora fönsteröppningar mot koret som kan ha inrymt sittplatser för särskilda personer. (källa)
  3. Kyrkan med halvrunt kor uppfördes 1851–1852 av sten och ersatte då den medeltida kyrkan. Arkitekt var C. G. Brunius. Vid en genomgripande ombyggnad 1900-1902 uppfördes det nuvarande tornet och en ny sakristia. År 1950 skildes den södra korsarmen från långhuset och gjordes till kyrko- och församlingssal. I den norra korsarmen finns sedan 1995 ett kapell för mindre gudstjänster. Kyrkorummet är format som ett L, men kyrkobyggnaden i sig har formen av ett T. (källa)
  4. Kyrkans centrum markeras av ett torn med hög kupol samt överst en lanternin. Från den centrala kvadraten utgår fyra mindre kvadrater i de fyra väderstreckens riktningar, och dessa bildar korsarmarna. Mot Odenplan, eller öster, ligger huvudportalen som byggs upp av pilastrar i hörnen och segmentformade frontoner, huvudportalen är i form av en risalit och flankeras av kopplade kolonner (parställda), ovan på vilket vilar ett entablement och huvudportalen kröns av en fronton. Mellan korsarmarna täcks taken av kopparplåt utformade som tälttak med lanterniner. Murarna är av putsat tegel och kupolens stomme är av trä. Portaler och kapitäl är av huggen kalksten. Över ingångarna finns kartuscher med inskrifter på latin. (källa)
  5. Kyrkan stod färdig 1903 efter ritningar av Adrian C. Peterson och Carl Crispin. Den byggdes i nygotisk stil med 800 sittplatser. Byggnaden har en sockel av släthuggen granit och tegelfasad. Den har korsarmar i norr och söder och ett smalt torn med spetsig spira i väster. Långhuset och korsarmarna har skiffertäckta sadeltak. Övriga tak är av koppar. (källa)
  6. Kyrkan har en latinsk korsplan och består av ett rektangulärt långhus med två breda korsarmar åt norr och söder. I öster finns ett kor av samma bredd som långhuset. Öster om koret finns en vidbyggd, femsidig absid som är lägre och smalare än långhuset. Vid långhusets sydvästra sida finns ett åttakantigt, sidoställt litet torn. Norr om långhuset finns ett öppet vapenhus av tegel där kyrkans huvudingång är placerad. Långhus såväl som korsarmar har sadeltak täckta med flacktegel av lera. (källa)
  7. Grekisk korsplan en kyrkobyggnad med centraliserad plan, det vill säga lika långa korsarmar (se centralkyrka). (källa)
  8. Ornamentiken består av en runslinga som löper i en båge utmed den toppiga stenens ytterkant och inramar ett flätat ringkors i Ringerikestil. Dess nedre korsarm är stående på en stav. (källa)
  9. En korskyrka är en typ av kyrkobyggnad. Byggnaden har ett tvärskepp så att den i det vågräta planet har formen av ett grekiskt kors. Uttrycket är särskilt tillämpbart på kyrkor där de fyra korsarmarna är lika långa och korsformen också tydligt framträder utåt, så kallade Korskupolkyrkor. (källa)
  10. Små segelbåtar sitter på kortare korsarmar som monterats så att de roterar i vinden om båtarna riggats väl och stången står bra. Utseendet varierar från fullständiga miniatyrer till träbitar med plåtsegel. Båtarna anses symbolisera den åländska sjöfartsnäringen. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.