Korsben Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet korsben

1. Korsben eller sakralben (latin: os sacrum) är, i människans skelett, ett stort, triangulärt ben som utgör en del av ryggradens (columna vertebralis) kaudala (nedre) avslutning och, med sin placering mellan de två höftbenen (os coxae), även bäckenets (pelvis) bakre vägg.
2. Korsbenet är uppbyggt av fem sammanväxta ryggkotor (vertebrae), de så kallade sakralkotorna (vertebae sacrales, S1–5) som bildar en tydlig pelare i benets mitt. Tidigt i livet utgör benets laterala delar ännu fem par separata segment som hos vuxna individer växer samman. Hos somliga individer är sammanväxningen mellan sakralkotorna mer fullständig kaudalt än kraniellt.
3. Korsbenet perforeras av fyra par hål (foramina sacralia anterius/posterius) som är riktade lateralt och framåt genom vilka ventrala grenar av spinalnerverna samt laterala artärer passerar.
4. Benet är krökt med den konkava sidan riktad ventralt och kaudalt (framåt/nedåt). Genom att vara riktad bakåt medger korsbenet större utrymme i bäckenhålan (cavitas pelvis).
5. Korsbenet ledar mot fyra ben: Femte lumbalkotan, höger respektive vänster höftben och svansbenet (os coccygis).
6. Kraniellt ledar korsbenets bas (basis ossis sacri) mot den femte och sista ländkotan (vertebrae lumbales). In situ bildar ledytan en vinkel på omkring 35° mot horisontalplanet.
7. Korsbenets baksida (facies dorsalis ossis sacri) är ojämnt, konvext och smalare än framsidan. Centralt på ytan bildar de rudimentära taggutskotten (processus spinosus) en ås (crista sacralis mediana). De tre eller fyra översta sakralkotorna bildar åsar som sticker ut ur ryggsidan. På var sida om finns en grund fördjupning.
8. Lateralt domineras korsbenet av ledytan (facies articularis) mot höftbenet (os coxae) vars övre del är mycket stort. Kaudalt avsmalnar ledytan som därför har en öron-liknande form. Bakom ledfasetten finns en stor, ojämn yta (tuberositas sacralis) som utgör fäste för ett av ledens ligament (lig. sacroiliacum dorsale). Lateralsidans nedersta hälft är tunn och utgör fäste för några fibrer från m. gluteus maximus och Musuclus coccygeus samt flera ligament (lig. sacrotuberale och lig. sacrospinale).
9. Korsbenets bas (basis ossis sacri) utgörs av en konvex yta som är riktad uppåt och framåt. Ledytan omges av en förhöjd kant (promontorium).
10. Canalis sacralis utgör en fortsättning på canalis vertebralis och passerar genom större delen av korsbenet via sakralkotornas foramina vertebralia. Sakralkanalen slutar i hiatus sacralis. Kanalens laterala väggar perforeras av Y-formade kanaler genom vilka sakralnerverna passerar ut till foramina sacralia anteriora et foramina sacralia posteriora.
11. Korsbenet kan hos vissa individer bestå av fyra eller sex delar då första och andra sakralkotan inte förenar sig med de övriga. Då dessa sakralkotor istället bildar lumbalkotor talar man om "lumbalisation av en sakralkota". Likaså kan den sjunde och sista lumbalkotan vara förenad med korsbenet och man talar då om "sakralisation av en lumbalkota".
12. Korsbenets vinkel kan också variera avsevärt mellan olika individer. (källa)