Kredittagare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kredittagare

1. Kredit (fr. crédit <, it. credito, ytterst av lat. crēdere, tro på) innebär en överlåtelse av förfoganderätten till en penningsumma (penningkredit) eller fungibla varor (varukredit) på viss tid. Lån, avbetalningsköp och uppskov med betalning är exempel på olika slags krediter. Kredittagaren återbetalar vid penningkrediter kreditens nominella belopp, och vid varukrediter varornas värde i pengar eller motsvarande mängd varor. Eftersom kredittagaren inte måste återbetala skulden med samma sedlar och mynt eller samma varor kan han i princip använda dem efter eget gottfinnande. Oftast måste kredittagaren utöver det nominella beloppet eller varornas värde betala ränta. (källa)
2. När en bank beviljar ett "lån" ökas behållningen på en kredittagares ("låntagares") konto i utbyte mot att denne försätter sig i skuld till banken och lovar att återbetala skulden till banken, med ränta. Detta innebär att banken i och med en ny kredit har skapat nya pengar, bankens balansräkning har ökat. Den typ av konto som banker vanligtvis ökar behållningen på i samband med sin kreditgivning kallas "avistakonto". Det är en typ av konto som innebär att kontoinnehavaren har rätt att kräva av banken att den, direkt på begäran, betalar kontoinnehavaren fysiska mynt och sedlar motsvarande beloppet på kontot. Sådana fordringar på banker fungerar i praktiken som pengar och räknas in i den officiella statistiken över penningmängd. Denna kategori av pengar brukar kallas "M1", till skillnad mot fysiska mynt och sedlar som ingår i kategorin "M0". Bankers skapande av nya pengar genom kreditgivning ökar den totala köpkraften i ekonomin, och stimulerar därmed den ekonomiska aktiviteten i samhället. Några få banker, bland annat JAK medlemsbank, fungerar på ett annat sätt och är varken vinstsyftande eller penningskapande. De flesta banker skapar dock pengar i samband med kreditgivningen. (källa)
3. Beräkningen av effektiv ränta är ofta ganska krånglig, i synnerhet om det handlar om belopp som både betalas ut och återbetalas i flera omgångar. Exakt tillvägagångssätt finns beskrivet i Europaparlamentets direktiv som återges i Konsumentverkets anvisningar . I princip ställer man upp en ekvation där nuvärdet av kreditbeloppet ska vara lika med nuvärdet av samtliga belopp som kredittagaren ska erlägga. Direktivet ger följande ekvation som definition av effektiva räntan. (källa)
4. Skulle en kreditgivare ta ut avgifter i strid med 18 § konsumentkreditlagen, kan Konsumentombudsmannen (KO) med stöd av lag om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (1994:1512) förbjuda kredittagaren vid vite att ta ut sådan avgifter. (källa)