Krigsberedskap Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet krigsberedskap

1. Beredskap kallas ett tillstånd där man är förberedd att möta ett kommande tänkt läge, ofta av kritisk natur – krigsberedskap, brandberedskap och liknande. I tider av bristande sysselsättningsmöjligheter, till exempel under en lågkonjunktur, kan så kallat beredskapsarbete ordnas, se även nödhjälpsarbete. (källa)
2. Arméns krigsberedskap. Några inlägg i frågan (1938). (källa)
3. En krigsobligation är en obligation som en stat ger ut för att finansiera krig eller krigsberedskap. (källa)
4. Det bebådade uppskovet med avgörandet av det viktigaste i försvarsfrågan: övningstiden för fotfolket, framkallade starka rörelser i alla delar av landet. På initiativ av 361 Upplandsbönder samlades i Stockholm den 6 februari 1914 över 32 000 allmogemän, det så kallade bondetåget, som landskapsvis under sina häradsfanor tågade upp till Stockholms slott och genom sin talman, hemmansägaren Uno V. Nyberg försäkrade inför kungen sin villighet att offra så väl till här som flotta, vad sakkunskap och tidens allvar kunde kräva, samt med hänsyn till de allmänna politiska förhållandena uttalade sin önskan om försvarsfrågans lösning i sin helhet under innevarande riksdag. Från 80 000 andra personer än odalmän framförde grosshandlaren J. E. Frykberg deras anslutning till bondetågets syften. I sitt svar på slottets borggård betonade kungen att han delade bondemännens åsikter om försvarsfrågans omedelbara lösning i sin helhet och ett sammanhang, och tillade: "de fordringar på fälthärens slagfärdighet och krigsberedskap, som av sakkunskapen inom Min armé uppställas såsom oeftergivliga, frångår jag icke". Inför statsrådets ledamöter, samlade utanför kanslihuset vid Mynttorget, framhöll bondetågets delegerade samma synpunkter som inför kungen. Den 11 februari tågade omkring 3 000 studenter från rikets samtliga universitet och högskolor upp till slottet och försäkrade kungen om sin anslutning till honom i försvarsfrågan. (källa)