Krigsfolk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet krigsfolk

1. Panik utbröt i svenskarnas läger när man underrättades om att det danska krigsfolket närmade sig. Belägringen bröts och man grupperade om. Det 3. regementet med sitt tilldelade rytteri som låg "på fel sida" av Nissan skyndade sig över till den norra. Flottarna höggs upp och fältlägren sattes i brand. Alla broar förstördes. Delar av den svenska hären började retirera upp längs Nissan. Charles de Mornay hade order att stanna med sitt krigsfolk för att förvissa sig om fiendens styrka och endast om läget blev allvarligt ta sig in i Småland. Men strax underrättades man om att Fredrik II redan hade kommit till Nissan och red i spetsen för sin yrkesarmé. På aftonen den 8:de hade svenskarna lämnat sina ställningar utanför Halmstad. (källa)
2. Nils var vid år 1536 svensk utliggare eller förpost vid Wiborg. År 1563 blev han amiral och 1564 överste för krigsfolket i Norrland. 1570 blev han hövitsman för dalkarlarna. Han underskref bland Adeln Westerås Arfsförening 1544 och Gustav Vasas Testamente 1560. Lämnade slutligen Siward Kruse till Elghammar, då denne blev av Erik XIV adlad, tillstånd att antaga Kruusvapnet, dock med andra färger. (källa)
3. Under de första åren av Nordiska sjuårskriget fungerade Orreholmen som arméns samlingsplats och förråd. Erik XIV vistades ofta på gården när krigsoperationer fördes mot de danska ställningarna. Efter att upphävt belägringen av Halmstad i november 1563 tog sig kung Erik till Orreholmen och inväntade där arméns tillbakatåg efter slaget vid Mared. Under fredsförhandlingarna år 1565 överlämnades på Orreholmen de svenska fredsvillkoren till medlaren Charles Dançay den 22 juli. Kung Erik uppehöll sig även på gården under det svenska fälttåget i Halland på sensommaren 1565 . På sommaren år 1566 gjorde det danska krigsfolket under Daniel Rantzau ett fälttåg genom Västergötland. Efter att under uppmarschen avbränt Bogesund den 13 juli intog man Falköping. Här underrättades man av att det svenska belägringsartilleriet stod uppställt på Orreholmen och i Skara utan någon större bevakning. Den danska huvudhären fortsatte mot Skara, medan en mindre styrka till häst ledda av Frans Brockenhuus och Olof Mouridsen intog Orreholmen. Här fann man några kostbare metalkanoner som troligen förstördes. Gården plundrades och avbränndes. (källa)
4. Aktstycket, som stödde sig på rådet och ständerna, gjorde så att hertigarna inte mer kunde göra anspråk på en ställning som självständiga furstar, utan blev kungens verkliga undersåtar. Invånarna i furstendömena skulle svära kungen trohetsed. Krigsfolket skulle årligen mönstras av kungens mönsterherrar och i krigstid lyda under hans fältherrar. Hertigarna fick inte utan kungens tillstånd sluta förbund eller förhandla med främmande makter, inte heller med tvång sammankalla de vanliga människorna i sina furstendömen eller pålägga skatter. Högsta domsrätten i hertigdömena skulle liksom i kungariket tillhöra kungen, han ensam ägde att i dem ge frälse och andra privilegier. Kungliga påbud, som gällde riket i allmänhet, skulle också gälla hertigdömena, biskop och lagman skulle utnämnas av kungen. (källa)
5. Ivar Månsson förde vid början av Erik XIV:s regering befäl över en del av rytteriet och sändes 1563 av kungen till Finland för att kuva hertig Johan, vilken han 12 augusti 1563 tog till fånga efter en kort belägring av Åbo slott. År 1564 deltog han i expeditionen till Blekinge och förordnades den 14 juli 1565 till överste för allt krigsfolket i Västergötland. Då han emellertid inte kunde hindra danskarnas härjningar, blev han i augusti samma år berövad överbefälet och erhöll ett befäl över fotfolket ensamt. Han var närvarande vid Varbergs erövring i augusti till september 1565. Han blev riksråd 1565 samt var häradshövding i Halikko härad 1566–67 och i Tavastehus läns övre härad 1567–73. (källa)
6. Adeln slapp ursprungligen att betala statlig skatt mot att man satte upp beridet krigsfolk åt kungen (staten). I vissa fall kunde adeln också själv driva in skatt till olika lokala ändamål. Adeln hade även andra privilegier. Tidvis var det bara adliga som kunde bli officerare i krigsmakten, varför förtjänta underofficerare som skulle höjas upp till officerare adlades till exempel Silfverlood på Västgöta Ryttare eller Erik Dahlbergh. Adeln hade länge ensamrätt på jakt och fiske, något som kung Gustaf III ändrade på. I vissa byar så kunde bara adeln äga en kvarn som andra fick betala avgift för när de ville använda. (källa)
7. Ordet milis, vilket funnits i svensk skrift sedan 1758, kommer från franskans milice med samma eller liknande betydelse. Ursprunget till ordet är latinets militia med betydelsen 'krigstjänst' eller 'krigsfolk', detta är en bildning på miles, 'soldat'. (källa)
8. Bönder, krigsfolk och borgläger. Författare Rainer Fagerlund, Åbo 2003. (källa)
9. Soldatesk är sammanrafsat, tygellöst krigsfolk. (källa)
10. Under den äldre Vasatiden fanns egentligen endast två truppslag, fotfolket och rytteriet. Artilleriet betraktades mer som ett skrå. Fotfolkets truppförband kallades "fänika" och rytteriets förband "fana". De utgjorde både den administrativa och taktiska enheten. Motsvarande tyska förband vid Gustav Vasas värvade krigsfolk var deras förebild. (källa)