Krigshistoria Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet krigshistoria

1. Slaget vid Kjølbergs bro var ett slag under fälttåget mot Norge och ägde rum den 14 augusti 1814. Det var den sista krigsdagen i den svenska krigshistorien. Sverige segrade vilket föranledde vapenvila och de förhandlingar som föregick konventionen i Moss. (källa)
2. Buller's Campaign (krigshistoria, 1963). (källa)
3. Lätta brigadens anfall under slaget vid Balaklava den 25 oktober 1854 vid staden Balaklava på Krim under Krimkriget är ett av krigshistoriens mest kända exempel på militära misstag. Det var ett kavallerianfall med fem regementen, totalt 673 man, anförda av Lord Cardigan. Syftet var att förfölja och nedgöra ett ryskt retirerande batteri, men genom ett missförstånd gav de sig på fasta ryska kanonställningar, med katastrofala följder. Det kallas därför även "dödsritten vid Balaklava". (källa)
4. Slaget vid Verdun var ett av krigshistoriens längsta och mest blodiga slag, under första världskriget vid västfronten. Slaget, som var det tyska kejsardömets första storoffensiv i väster efter den inledande inmarschen i Belgien och nordöstra Frankrike under augusti-september 1914, inleddes av en nio timmar lång förberedande artilleribeskjutning den 21 februari 1916. Först den 18 december samma år var det hela över. (källa)
5. 1939-1945: Indiska trupper deltog även i andra krig, på britternas sida, men under andra världskriget kom frivilliga indiska trupper att utgöra den största frivilligstyrkan i krigshistorien med en truppstyrka på 2 500 000 man. (källa)
6. Museets huvudfokus ligger på livet vid Hangöfronten under finska fortsättningskriget, men arrangerar även långvariga specialutställningar som presenterar såväl Finlands krigshistoria som Finlands historia överlag. (källa)
7. Ninja (忍者) eller shinobi no mono (忍びの者) är ett japanskt begrepp inom krigshistoria och populärkultur. (källa)
8. Schnitler blev 1872 kapten och 1881 överstelöjtnant i generalstaben samt var mycket framstående lärare i krigshistoria, krigskonst och krigsförvaltning, sedan 1865 vid krigsskolan och sedan 1870 därjämte vid krigshögskolan. Hans huvudarbete Almindelig krigshistorie (endast till 1640, 4 häften 1878-85) fortsattes av sonen Gudmund. Några av Schnitlers mindre skrifter, varibland Det første aarhundrede af den norske hærs historie (utgiven som tillägg till tidskriften "Folkevennen" 1874), samlades av hans svåger Haakon Ditlef Lowzow till ett värdefullt band, Blade af Norges krigshistorie (med biografi över Schnitler, 1895). Schnitler var ledamot av åtskilliga kommittéer, bland annat i militära undervisnings- och organisationssyften, samt av svenska Krigsvetenskapsakademien (1870) och av Videnskapsselskapet i Kristiania (1872). (källa)
9. Under hela 1700-talet förblev förhållandena i det stora hela oförändrade. Sveriges krigshistoria från denna tid visar nogsamt de olycksaliga följderna av den försummade hälso- och sjukvården vid hären och flottan. Krigsföretagen blev ofta förlamade genom den stora sjukligheten, och förlusterna genom fiendens vapen under de finska krigen på 1700-talet utgjorde en försvinnande obetydlighet mot förlusterna genom sjukdomar. Och föga eller intet gjordes för att avhjälpa bristen på dugliga militärläkare. Visserligen anställde man ibland vid fältsjukhusen en eller flera utbildade läkare, men då dessa efter krigets slut i regel lämnade militärtjänsten, blev de förbättringar de vidtagit av tillfällig art. (källa)