Krigslag Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet krigslag

1. Användningen av begreppet som precedensfall till Nürnberg- och Tokyo-rättegångarna efter andra världskriget påtalas av en FN-rapport daterat till 15 maj 1948. Rapporten på 384 sidor presenterades av FN:s ekonomiska och sociala råd och hade författats av FN:s Krigsbrottskommission som hade satts upp i London (1943) för att sammanställa information om krigsbrott och krigsförbrytare. Rapporten var i enlighet med begäran från FN:s generalsekreterare om att redogöra för en "insamling och offentliggörande av information om mänskliga rättigheter som härrör från rättegångar mot krigsförbrytare, quislingar och förrädare, särskilt frånürnberg- och Tokyo-rättegångarna." Rapporten hade utarbetats av medlemmar av kommissionens juridiska personal. Rapporten pekade på armeniska massakrerna under första världskriget som ett prejudikat för artiklarna 6 c och 5 c i Nürnberg- och Tokyo-rättegångarna och därmed även som en föregångare till den då nyligen framlagda förslaget till FN:s folkmordskonvention, där man skiljer mellan "krigsförbrytelser" och "brott mot mänskligheten". Genom att hänvisa till de uppgifter som samlats in under första världskriget av den så-kallade Ansvarskommissionen 1919, nämnde man rapporten med titel "Information berörande mänskliga rättigheter som härleds från rättegångarna mot krigsförbrytare" och använde det armeniska fallet som ett tydligt exempel på en stats brott mot den egna befolkningen. Rapporten noterade att medan fredsfördragen i Paris med Tyskland, Österrike, Ungern och Bulgarien inte innehöll någon hänvisning till "mänsklighetens lagar", baserade man i stället anklagelser på kränkningar av "krigslagar", medan Sèvres-avtalet med Turkiet gjorde det. Förutom artiklarna 226-228 rörande krigslagar (motsvarande artiklarna 228-230 i Versaillesfördraget) innehöll Sèvres-fördraget även en ytterligare artikel 230, uppenbarligen i överensstämmelse med det allierade ultimatumet den 24 maj 1915 i hänsyn till begångna "brott mot mänskligheten och civilisationen". (källa)
2. Demonstrationerna inleddes i april 1989 efter att Hu Yaobang plötsligt avlidit. Stora mängder studenter samlades på Himmelska fridens torg för att inledningsvis hedra Hu Yaobang, men även för att demonstrera för yttrandefrihet och demokrati. Händelserna trappades upp i maj då en hungerstrejk inleddes på torget. 19 maj ställdes Peking under krigslagar och politikerna beslutade att använda krafttag mot protesterna. I början av juni var Folkets befrielsearmé mobiliserad i Pekings ytterområde. På kvällen 3 juni började militären förflytta sig mot Himmelska fridens torg, men hindras av civilbefolkningen som barrikaderat vägarna. Stridigheter utbröt mellan militären och civilbefolkningen med ett stort antal dödsoffer som följd efter att militären öppnat eld mot civilbefolkningen. Både militärer och civila dödas, och antal offer är okänt men vanliga uppskattningar är från flera hundra upp till 3 000. Efter midnatt omringade militären Himmelska fridens torg som utrymdes under vapenhot. (källa)
3. Under 1950-talet var Alterman motståndare till den krigslag som då infördes för Israels arabiska medborgare (fram till 1966), och han stöttade också arbetarnas kamp som till exempel 1952 års sjömansstrejk som slogs ned av Ben Gurions regering. (källa)
4. Soldatreglerna instiftades av Gustav II Adolf och skulle gälla för soldater gentemot civila. Soldatreglerna har sedan Gustav II Adolfs tid förändras i och med att krigslagarna förändrats. (källa)
5. Kort efter sitt tillträde tillsatte den liberala regeringen fyra försvarsberedningar, som under ledning av stats-, krigs-, sjö- och finansministrarna skyndsamt skulle utreda försvarskostnaderna, härens och flottans betydelse för försvaret och övningstiden samt om besparingar var möjliga. I beredningen insattes de liberalas främsta män utanför ministären, spetsarna bland socialdemokraterna samt en moderat högerman i varje beredning. Militärsakkunniga tillkallades i mån av behov. Den politiska spänningen mellan stormakterna blev så stark att man på hösten 1912 väntade ett världskrig. De svenska krigsfartyg som fanns måste sättas i försvarsskick och en del av för detta avsedda kreditiv användas. I Finland anlade ryssarna strategiska järnvägar mot den svenska gränsen, och upptäckten av många ryska spioner inom Sverige ökade oron. Mot förväntan framlades dock inte något försvarsförslag vid 1913 års riksdag. Nära årets slut offentliggjorde omsider statsministern på ett möte i Karlskrona det liberala försvarsprogrammet: bland annat vinterutbildning av armén, upprättande av reservorganisationer, en större värnskatt för de bemedlade till stärkande av försvaret, humanisering av krigslagarna och inrättandet av ett militieombudsmannaämbete. Men på grund av de vallöften som de liberala riksdagsmännen (av statsministern själv på möten i Dalarna) gett före 1911 års val skulle frågan om infanteriets utbildning inte föreläggas 1914 års riksdag, utan först efter andrakammarvalet 1914. (källa)
6. Under våren 1944 hade överste Balchen inlett förhandlingar med svenska myndigheter om att utnyttja någon svensk bas för att flyga direkt med amerikanska plan upp till Nordnorge. Då sovjetiska Röda arméns trupper inlett en offensiv, slaget om Nordkalotten, den 7 oktober 1944 och närmade sig Norge blev flygtransporter via Sverige åter aktuellt. Den 29 oktober hölls ett möte mellan norska exilregeringens utrikesminister, Trygve Lie, och svenske statsministern Per-Albin Hansson. Lie framförde en begäran från de västallierade att få föra in norska polistrupper till den fyra dagar tidigare befriade norska staden Kirkenes. Amerikanska flygplan, med amerikanska militära markeringar, och personal i amerikansk uniform skulle användas. Detta för att man inte ville flyga över flera länder med falskskyltade plan, vid en eventuell nedskjutning gällde då inte krigslagarna. Sverige svarade under november "ja" till de flesta förfrågningarna. Operationen kunde använda Norrbottens flygbaskår (F 21) som bas, men man ville inte ha uniformerade amerikaner på svenska gator eller amerikansk jaktflyg baserat i Sverige. Efter ytterligare förhandlingar mellan Sverige, USA, England, Sovjet och representanter för norska exilregeringen, så kom slutigen den 15 december klartecken från Sovjetunionens ambassad i Stockholm om att amerikanska plan fick landa och operera i Nordnorge efter att klartecken getts inför varje flygning från Röda armén till svenska flygvapnet. (källa)
7. Frikårerna verkade i ett delvis laglöst tillstånd, de själva lydde bara till viss del under de tyska krigslagarna och deras motståndare i öst var arméer utan stabil statlig förankring. I denna miljö utvecklades hänsynslöshet och självsvåld som i senare skeden av den tyska historien blir ökända begrepp främst i samband med det nazistiska partiets Sturmabteilungen. Kännetecknande för frikårerna är att förbanden numerärt var avsevärt svagare än den ordinarie arméns. Stridsvärdet hos alla länders frikårer var högst varierande och starkt beroende av frikårsofficerarnas personliga auktoritet. (källa)
8. Stalins död 1953 medförde en uppmjukning av det totalitära kulturklimatet i Sovjet och dess satellitstater. Fram till 1956 hade den politiska utvecklingen medfört att det musikaliska klimatet tinat upp och Warszawas höstfestival för samtida musik bildades. Inledningsvis var tanken att det skulle vara en biennal men sedan 1958 hålls den varje år (Förutom under krigslagarna 1982 då ZKP vägrade att anordna den.). (källa)
9. Kustbevakningen sköttes även i äldre tid med tulljakter och mindre båtar. På grund av intensivt lurendrejeri, särskilt under 1800-talets första hälft, var kustbevakningen 1833-1904 i vissa tulldistrikt militäriskt organiserad, dock som en integrerad del av Tullverket under tullbefäl. Den beväpnade under krigslagarna ställda personalen utgjordes av kustchefer, kustsergeanter och kustvakter. De civila graderna inom kustbevakningen var kustinspektor, överuppsyningsman och (jakt)uppsyningsman. Åren 1905-22 fanns två särskilda kustbevakningschefer för Skåne-Blekinge respektive Hallands-Göteborgs och Bohusläns distrikt. I övriga tullkammardistrikt utövades chefskapet av vederbörande tullförvaltare. (källa)
10. Parlamentet begärde, att kungen skulle avstå från att vidta tvångsinkvarteringar, tillämpa krigslagarna i fredstid, uppta tvångslån och andra slags skatter utan parlamentets samtycke samt från att häkta någon utan angiven orsak eller iakttagande av laga former. Petition of Right blev genom kungens (motvilliga) bifall den 7 juni samma år en av hörnstenarna i den engelska statsförfattningen. (källa)