Krigsnyheter Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder krigsnyheter, varianter, uttal och böjningar av krigsnyheter

Krigsnyheter synonym, annat ord för krigsnyheter, vad betyder krigsnyheter, förklaring, uttal och böjningar av krigsnyheter.

Vad betyder och hur uttalas krigsnyheter

Krigsnyheter uttalas krigs|ny|het|er och är ett substantiv plural.

Ordformer av krigsnyheter

Plural

krigsnyheter
obestämd grundform
krigsnyheters
obestämd genitiv
krigsnyheterna
bestämd grundform
krigsnyheternas
bestämd genitiv

Krigsnyheter är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet krigsnyheter

  1. Januari – Världens äldsta ännu utkommande tidning börjar utkomma under namnet Ordinari Post Tijdender, senare Stockholms Post-Tidningar. Den innehåller krigsnyheter och propaganda för att bearbeta den svenska hemmaopinionen. (källa)
  2. Aktiebolaget Stockholmstelefon startade den 10 oktober 1915 klockan 09.00 tjänsten "Telefontidningen", där företagets abonnenter via växel kunde få ett sammandrag av " ... de senaste i kvällseditionerna ej influtna märkligare nyheterna från in- och utlandet" (kriget). Kostnaden var 10 öre för varje påringning. Idén hade hämtats från Köpenhamn, där man sedan länge förmedlat krigsnyheter på detta sätt, fyra gånger per dag à 10 öre per gång. Redaktör för Telefontidningen var Otto Hellkvist. (källa)
  3. Himmlers gymnasietid delades mellan München och Landshut. Studierna dominerades av klassisk litteratur. På anmodan av sin far skrev Himmler dagbok. Dagboken visar att han var särskilt intresserad av krigsnyheterna under första världskriget (1914–1918). Han bad sina föräldrar att få börja på officersutbildning. Initialt var de tveksamma, men 1918 fick Himmler inleda sin skolning vid 11:e bayerska regementet. Senare samma år, den 11 november, tog kriget slut, och i och med den för tyskt vidkommande nesliga Versaillesfreden grusades Himmlers förhoppningar om att bli yrkesmilitär. (källa)
  4. Sveriges första tidning gavs ut år 1645 under namnet Ordinari Post Tijdender, senare Post- och Inrikes Tidningar. Den grundades av rikskanslern Axel Oxenstierna. Till en början gavs tidningen ut en gång i veckan och från och med 1792 ut tre gånger i veckan. Ordinari Post Tijdender vidarebefordrade brev från utlandskorrespondenter och postmästare runtom i landet som rapporterade veckovis om aktuella händelser. Tidningen, som var den enda av sitt slag under nästan ett sekel, hade ensam uppgift att leverera allmänna nyheter, vilket öppnade för möjligheten att förmedla propaganda åt de makthavande. På grund av de begränsade möjligheterna till tryckerier och transport samt den höga kostnaden för de få exemplar som faktiskt trycktes, nådde tidningen endast ut till en liten grupp av överklassen. I början av 1700-talet kunde tidningen köpas på alla postkontor i Sverige, vilket gjorde postkontoren till en metropol för nyhetsspridning. Ytterligare förlitade många svenskar sin inhämtning av nyheter på kyrkan. "Predikstolen användes ofta för att snabbt sprida information /.../ det hände till och med att krigsnyheter lästes direkt ur Post- och Inrikes Tidningar.". Tidningen hade alltså en viktig roll i att informera folket om aktuella händelser och krigsnyheter. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.