Krigsslut Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet krigsslut

1. Gentemot Sovjetunionen förde Sverige en politik som skulle verka förtroendeskapande. Från svensk sida hoppades man kunna bidra till att minska misstron mellan stormakterna vilket i sin tur skulle gynna Sveriges säkerhet. Från sovjetisk sida var förväntningarna låga på att Sverige skulle hålla sig neutral vid en framtida kris. Sovjetunionens ambassadör i Stockholm, Aleksandra Kollontaj, rapporterade strax före krigsslutet att på samma sätt som Sverige intensivt manövrerade och gick med på varje kompromiss för att inte dras in i världskriget, så skulle landet med all säkerhet komma att bete sig även i framtiden. (källa)
2. Karlsuniversitetet var i huvudsak tyskspråkigt fram till 1882 samt hade därefter åren 1882–1939 en tjeckisk och en tysk avdelning (Karl-Ferdinands-Universität), med ett gemensamt bibliotek. Under den nazityska ockupationen 1939–1945 stängdes den tjeckiska delen, men efter krigsslutet avvecklades det tyska universitetet och det tjeckiska återupprättades. (källa)
3. Under nazitiden döptes många gator om efter ledande nazister, till exempel Adolf-Hitler-Strasse eller Adolf-Hitler-Platz (med och utan bindestreck). Skyltarna togs ner efter krigsslutet 1945 och ersattes med det tidigare gatunamnet. I Östtyskland döptes många gator om efter ledande socialister, bland annat Stalinallee som senare blev Karl-Marx-Allee. Efter 1989 har flera gator i det tidigare DDR återfått sina ursprungliga namn. (källa)
4. En huvudsaklig strävan i utrikespolitiken avsåg Frankrikes nationella suveränitet, att landet inte skulle göras sig beroende av främmande stats- eller militärmakt. Först och främst gentemot ockupationsmakten Nazityskland under andra världskriget, varefter krigsslutet även gentemot såväl amerikanska och brittiska som sovjetiska pretentioner. (källa)
5. Messerschmitt utvecklade det första jetdrivna jaktplanet, Me 262, vilket visade sig vara betydligt snabbare än konventionella jaktplan. I händerna på en skicklig pilot, som utnyttjade sitt hastighetsövertag, blev dessa flygplan i princip oövervinnliga. För få exemplar tillverkades dock för att ha någon strategisk inverkan på kriget, och det rådde även en ständig bränslebrist i Tyskland under krigets slutskede, vilket ledde till att de flesta av jetplanen förstördes på marken. Vidare insisterade Hitler på att jetplanen skulle användas som bombplan i stället, vilket gjorde att de tappade sitt fartövertag. I vilket fall som helst visade Tysklands jetplan att jetkraften var framtidens drivsystem för jaktplan. Storbritannien hade snart byggt sin Gloster Meteor, och vid krigsslutet hade så gott som all forskning på kolvmotordrift lagts ner. (källa)
6. Åtskilliga kabukibyggnader förstördes av bombanfall under Andra världskriget, och ockupationstrupperna förbjöd kabukiföreställningar efter krigsslutet. År 1947 hävdes dock förbudet och föreställningar tog åter sin början. (källa)
7. "Pyrandet", som omvandlar omkring 50–60 procent av veden i en välskött kolmila till aska och andra restprodukter, är i grunden samma sak som (öppen) eld, det vill säga förbränning. Den är dock nödvändig för att åstadkomma den värme som behövs för att driva på pyrolysen i milan. En mila får därför inte bli helt lufttät, för då slocknar den. Syretillförseln reglerades genom små hål, fotympningar eller draggluggar längs milans kant. Milningens första dygn är känsligast, innan milan hunnit bygga upp en jämn värme. Milan måste sedan övervakas dag och natt av kolare som bodde i skogen i kolarkojor. Från milorna transporterades sedan kolet i ryssar till försäljning eller användning, med hjälp av hästforor. I modern tid (1900-talet) användes lastbilar för transporterna. Träkolet från de svenska milorna användes i första hand av hyttor och järnbruk. Kolningen upphörde i stort sett i samband med krigsslutet 1945. (källa)
8. Boken är en fallstudie av Sveriges del i det Trettioåriga kriget, och i boken får läsaren följa Erik Dahlbergh från hans födelse år 1625 fram till krigsslutet 1648 och Karl X Gustavs trontillträde efter drottning Kristinas abdikation 1654. Boken skildrar hur Sverige blev en stormakt, men också händelser i flera andra europeiska länder och Sveriges kolonier i Nordamerika och Afrika. Utöver de stora händelserna skildras även 1600-talets vardagsliv. (källa)
9. De första raketmotorerna utvecklades i det nazistiska Tyskland under andra världskrigets senare del. Den obemannade V-2-raketen, utvecklad av Wernher von Braun, var den första uppfinning som utnyttjade raketmotorn. (Dess föregångare V-1 var ingen raket, snarare ett obemannat jetdrivet flygplan). Efter krigsslutet våren 1945 fick både Sovjetunionen och USA de forskare, som tidigare arbetat åt Tyskland, att vidareutveckla raketmotorn. Trots att V2-programmets ledande forskare, Werner von Braun, arbetade för USA, lyckades det kommunistiska Sovjetunionen att skjuta upp planeten Jordens (Tellus) första artificiella satellit, den så kallade Sputniken den 4 oktober 1957. Detta blev en chock för Västvärlden under det pågående s.k. kalla kriget. Inte bara tycktes kommunismen ligga tekniskt före västvärlden (åtminstone i kommunistisk propaganda), dessutom kunde Sovjetunionen nu bomba USA med kärnvapenladdade raketer. Och den så kallade Rymdkapplöpningen inleddes. Sovjetunionens försprång inkluderade bl.a. uppskjutningen av "rymdhunden" Lajka, den första människan Jurij Gagarin samt den första rundningen av månen. De första bilderna av månens baksida uppsnappades dock av Storbritannien och de första publicerade fotografierna av månens baksida presenterades i brittisk press. Och sakta men säkert började USA ta in på det sovjetiska försprånget. Den amerikanske presidenten John F Kennedy uttalande tidigt under sin ämbetsperiod "att USA skulle sända människor för att landa på månen innan 1960-talet var slut". (källa)