Krigstjänstgöring Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet krigstjänstgöring

1. Tapperhetsmedaljer från krigstjänstgöringen. (källa)
2. Den 1 september 1939 anföll Tyskland sin östra granne Polen och andra världskriget utbröt. Från december 1939 till juli 1941 var Erren inkallad till krigstjänstgöring i Wehrmacht. Efter igångsättandet av Operation Barbarossa, det tyska fälttåget mot Sovjetunionen, utnämndes Erren i augusti 1941 till Gebietskommissar i Slonim i Vitryssland, han var såväl politisk som regional ledare för NSDAP. I kraft av detta ämbete var han ansvarig för massmord på tusentals judar. I oktober 1942 kungjorde Erren i en rapport. (källa)
3. Den främsta anledningen till riksdagens sammankallande var att man ansåg att Sverige inför krigshotet mellan Frankrike och Ryssland behövde större krigsmakt än det gamla indelningsverket kunde erbjuda. För den skull infördes beväringsinrättningen, en värnplikt, som innebar att alla män mellan 20 och 25 år kunde kallas in till krigstjänstgöring. Det var dock tillåtet att skaffa en annan man i sitt eget ställe. Se även Värnplikt i Sverige. (källa)
4. Tack vare sitt läge närmast Ålands hav utgjorde Signilskär en viktig utpost under postrotetiden. Bönderna i Roslagen och på Åland blev tvungna att transportera gods, post och personer för kronans räkning någon gång under 1300-talet. Kronan krävde även logimöjligheter så ett gästgiveri upprättades i Storby, Eckerö, men då väderleken inte tillät färder direkt över Ålands hav eller till fasta Åland var det vanligt att postrotemännen väntade på bättre väder på Signilskär. Som tack för det farliga arbetet med att transportera post året runt kunde postrotebönderna befrias från vissa skatter samt krigstjänstgöring. (källa)
5. Fleming var ordförande i kommittéerna för arméns och marinens avlöning under krigstjänstgöring (1915), tillgodoseende av arméns ammunitionsbehov (1916) och i vinlagskommittén (1917) samt bland annat ledamot av försvarsrevisionen (1919) och av kommittén för arméns och marinens centrala förvaltning. Han var från 1898 ledamot av Krigsvetenskapsakademien. (källa)
6. Marinblå turban bärs ofta av sikher som tillhör nihang och förknippas med krig och krigstjänstgöring, medan svart förknippas med motstånd, orange med offer eller martyrskap och vitt med vishet, hög ålder, död eller fred. (källa)
7. Hans Wilhelm Bansi var son till artillerigeneralen Paul Bansi. Efter krigstjänstgöring under slutet av första världskriget och under svåra förhållanden studerade han medicin i Berlin, promoverades där och blev underläkare på medicinkliniken vid Charité-sjukhuset (Wilhelm His).Han blev sen överläkare på medicinavdelningen på (Hermann Zondek)-sjukhuset i Berlin. År 1935 utnämndes han till professor. (källa)
8. Lothar von Richthofen studerade vid gymnasiet i Breslau innan han inledde sin militära karriär som officer vid Dragoner-Regiment i Lüben. När första världskriget bröt ut var han kommenderad till krigskolan i Danzig. Hans regemente Dragoner-Regiment Nr. 4 mobiliserades till krigstjänstgöring vid Schloss Brunelles i Belgien. Han utnämndes till löjtnant i september 1914. I november förflyttades hans regemente till Östfronten, där han i början av 1915 deltar i striderna vid den ungerska fronten. Sedan han skadats, förflyttas han till sjukhusvård i Berlin. Efter sjukhusvården arbetar han med trupputbildning i Tyskland, men när han är helt återställd kommenderas han till ryska fronten. På förslag av sin äldre broder överfördes han till de tyska luftstridsstyrkorna (Luftstreitkräfte) senhösten 1915. Han kommenderades först som flygspanare vid Kagohl 4 där han flög med Carl Bolle. Därefter genomgick han flygutbildning vintern 1916-1917 och vid utbildningens slut förflyttades han vid broderns enhet Jasta 11 6 mars 1917. Det var vid den tidpunkten den tyska dominansen var som störst i luftkriget, och fram till i början på maj kunde han räkna in 16 luftsegrar. På kort tid räknades han som så erfaren att när Manfred von Richthofen var borta på permission övertog han befälet för divisionen. (källa)
9. Han avancerade i Sverige till löjtnant 1688 och kapten 1693 samt fick 1696 fullmakt som kaptenlöjtnant vid Kunglig Majestäts drabanter, vilket förde honom i närmare kontakt med Karl XII. Efter dennes kröning öppnade sig möjligheten till aktiv krigstjänstgöring även under svensk flagg. Sedan Horn 1700 blivit utnämnd till generalmajor, vilket också i detta fall innebar att Horn blev friherre, följde han Karl XII till Själland och därifrån till Livland. (källa)