Krigsår Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet krigsår

1. Gustaf Raskenstam blev en av krigsårens mest omskrivna svenskar och kopplades till epitet som "Svensk mästare i Sol och Vår" och "Mannen med de 105 fästmöerna". Han blev beskriven som en smått korpulent man i medelåldern och med tangorabatt. Han skulle ha uppträtt artigt och belevat, rökt cigarr och kört egen bil. (källa)
2. Från staden Solingen, som var ett centrum för tillverkning av knivar, smugglade man in smeder. Solingen, som ligger i Nordrhein-Westfalen i Tyskland i närheten av Düsseldorf, var känt för sin tillverkning av högkvalitativa svärd, knivar, saxar och rakhyvlar. Fem år senare, år 1635 fick bruket sitt första privilegiebrev och ytterligare två år senare levererades de första kända vapnen från Wira bruk, det var 900 manskapsvärjor. Produktionen kom igång på allvar när den tyske smeden Caspar Kohl (död 1653) tog hand om ledningen. Caspar Kohl, som var klingsmed och ståletsare, var verksam i Sverige i mitten av 1600-talet. Han tillhörde den kända klingsmedssläkten från Solingen i Tyskland. Han hade inkallats till Sverige 1623 för att arbeta vid faktoriet i Norrtälje, därefter blev han ledare för det nyanlagda Wira bruk i Roslagen. Under år 1641 levererades 3 813 soldatvärjor och 645 ryttarvärjor. Några år senare tilldelades Wira bruk ensamrätt på beställningar av hugg- och stickvapen. Mot slutet av 1600-talet levererade man 4 490 soldatvärjor per år. Produktionen gick på högvarv under det stora nordiska kriget i början av 1700-talet, då man under enstaka år levererade 12 000 värjor. Under dessa krigsår kunde även andra bruk leverera till kronan. (källa)
3. Trots att Mitsubishi var del av det japanska militärindustriella komplexet och trots att han själv med sitt arbete bidrog i den japanska kapprustningen i slutet av 1930-talet, var Horikoshi själv emot till vad han såg som en meningslöst krig. Delar av hans personliga dagbok från det sista krigsåret gavs ut i tryck 1956, och där klargjorde han sin åsikt. (källa)
4. Per Stigmans äventyr utspelar sig i det medeltida Sverige och tar avstamp i tiden efter slaget vid Gataskogen 1365, men skrevs under andra världskrigets krigsår. Per Stigman och hans män, som liksom Robin Hood är fredlösa, gör upp räkningen med tyska fogdar och svenska stormän i Albrekt av Mecklenburgs Sverige. Såsom varande tysk var Albrecht en lämpligt måltavla när kommunisten och redaktören för den antinazistiska Arbetartidningen Nils Holmberg ville gissla nazisterna. Att se verken i andra världskrigets perspektiv är inte nödvändigt. Böckerna går bra att läsa ändå eftersom de har ett spännande innehåll i historisk svensk miljö. (källa)
5. Från krigsår till krisår: 50 års socialpolitik i Malmö, 1940-1990 (1991). (källa)
6. Men Karl Ludwig Hencke var ihärdig, och började söka efter fler asteroider 1830. Femton år senare upptäckte han 5 Astraea, den första nya asteroiden på 38 år. Han upptäckte även 6 Hebe mindre än två år senare. Efter detta deltog fler astronomer i sökningen och åtminstone en ny asteroid upptäcktes varje år (undantaget krigsåret 1945). Kända "asteroidjägare" var J. R. Hind, Annibale de Gasparis, Robert Luther, H. M. S. Goldschmidt, Jean Chacornac, James Ferguson, Norman Robert Pogson, E. W. Tempel, J. C. Watson, C. H. F. Peters, A. Borrelly, J. Palisa, Paul Henry, Prosper Henry och Auguste Charlois. (källa)
7. Radioserien Familjen Björck hade premiär år 1936 och sändes varannan lördag i avsnitt på ca 15 minuter/avsnitt (dvs. ca 30 minuter/månad). Seriens format är uppbyggd som en "sitcom" och var inspirerad av den danska radioserien om Familjen Hansen (1929–1949) och ett flertal populära amerikanska radiositcoms som bland annat The Goldbergs (1929–1955). Familjen Björck skrevs av Alice Svensk och varje avsnitt har ofta formatet av en sketch kring en speciell händelse i familjen: "Vilse på vinden", "Tant Astrids födelsedag", "Familjen Björck firar jul", osv. Serien speglade även sin samtid och fungerade också som en samhällskommenterande serie, och var framför allt viktig under krigsåren, med avsnitt som "Familjen i beredskap" och "Familjen Björck i Garmisch-Partenkirchen" (Olympiaden 1936). Serien fungerade således som en beredskapsserie under krigsåren där utvecklingen i andra världskrigets Europa speglas i familjen Björck, och serien fyllde här även en viktig social funktion för svenska familjer och kom under dessa år här att även fungera som ett slags pedagogisk samhällsinformation (eftersom i princip "alla" svenskar som hade radio lyssnade på den). Regissör till serien var radiomannen Lars Madsén. Han på- och avannonserade även varje avsnitt vid radiosändningarna. (källa)
8. Krigsåren 1914–1918 innebar både problem och ökad efterfrågan på företagens produkter. Man kunde nte längre importera spiralborr och gjuterimaskiner för vidare försäljning. År 1915 startades en fabrik för tillverkning av spiralborr och verktyg, senare även tillverkning av fräsar och brotschar. Dessa nya Malcusprodukter skulle vinna världsrykte. År 1915 inleddes egen tillverkning av gjuterimaskiner och gjuteriförnödenheter. AB Stans- och Verktygsmaskiner i Halmstad förvärvades och firmanamnet ändrades till AB Gjuterimaskiner. Där startades även tillverkning av Malcusspisen och Malcuspannan. (källa)
9. Det finns i dag en hel del slagghögar i skogarna runt Billesholm som påminner om denna gruvtid. De stora schakten Oskar, Albert, Ivar, Ljungsgård, Sonnadam, Brohult, Viktor, Kapten Berg, Malmros och i viss mån Knut, går att identifiera i terrängen, trots att så många år förflutit sedan driften upphörde. Det är just på grund av dessa kvarvarande slagghögar som det går att hitta dessa platser. Övriga slagghögar man stöter på har hört till privatgruvor och med tanke på att det fanns cirka 160 privatschakt under krigsåren är det idag nästan omöjligt att fastställa vem som ägde vilken gruva på den tid det begav sig. En del av dessa slagghögar har också blivit utplånade på grund av att man använt detta bergmaterial till att bättra på beläggningen på en del skogsvägar. Det börjar också bli glest i leden efter de människor som var med på denna tid och som skulle kunnat berätta. Det finns idag inga öppna gruvschakt längre, med undantag för schakt Malmros, där det gjutits ett rejält lock i betong över gruvschaktet och schakt 6 pumpschakt, som finns inne på Isovers fabriksområde och är skyddat med ett låst lock. Schakt 6 pumpschakt används för att ta kylvatten till nämnda industris process. (källa)