Kronprinspar Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kronprinspar

1. Två månader senare, den 21 mars 1929, gifte sig paret i Vår Frelsers kirke i Oslo. Diplomaten och adelsmannen Fredrik Wedel-Jarlsberg gav kronprinsparet gården Skaugum i Asker strax utanför Oslo som bröllopsgåva. Med undantag för åren 1930–1932, då huvudbyggnaden brann ned och återuppbyggdes, samt ockupationstiden under andra världskriget, har Skaugum varit det norska kronprinsparets residens. (källa)
2. Natten innan hade kronprins Fredrik och hans mor, drottning Alexandrine, åkt med tåget till Södertälje där de hämtats upp av bland andra svenska kronprinsparet och prinsessan Ingrid. Därefter åkte de med bil till Stockholm. På förlovningsdagens eftermiddag hade Prins Eugen en tebjudning på Waldemarsudde och senare hölls en familjemiddag. (källa)
3. Alice var vän med teologen David Friedrich Strauss, hon delade hans kritik av kristendomen, gjorde honom till sin föreläsare och presenterade honom för Preussens kronprinspar. Alice och Ludvig besökte England 1871, där hon av en slump kom att ha huvudansvaret för vården av prinsen av Wales under hans svåra tyfoidfeber. (källa)
4. När Oscars och Sofias sonson prins Gustaf (VI) Adolf gifte sig med Margareta av Storbritannien 1905 fick de Sofiero i bröllopsgåva av kungen och drottningen. De anlände till Sofiero den 22 juli 1905. Under prinsessan Margareta genomgick Sofiero en förändring från den oscarianska tidens tunga mörka inredningsideal till en modernare, ljusare stil. När Oscar II dog 1907 och Gustaf V uppsteg på tronen blev Gustaf Adolf och Margareta Sveriges kronprinspar, men trots en mer officiell ställning och fler plikter slutade de inte vistas på Sofiero. (källa)
5. Galoppsporten blev populär under början av 1800-talet i Sverige och de första ända löpen skedde 1810 på Exercisfältet i Göteborg, där de hade arrangerats av engelsmannen Mr Hebdon. Tävlingen anordnades främst för att fira kronprinsparets besök i Sverige och löpen skedde framför hela 10 000 åskådare. Några få tävlingar anordnades runt om i Sverige men fick aldrig den populära status som i Storbritannien. Först 1867 bildades Allmänna svenska kapplöpningssällskapet och började regelbundet anordna tävlingar i Stockholm, Göteborg och Helsingborg. Galopptävlingarna ökade då något i popularitet och svenska kapplöpningssällskapet fick hela 300 nya medlemmar år 1867 och två år senare hade antalet stigit till 457 medlemmar. Det första professionella träningsstallet öppnade 1870 i Helsingborg av tysken Ludwig Lienow under initiativ från greve Carl Gustaf Otto Kristian Wrangel. Greve Wrangel blev även sekreterare i kapplöpningssällskapet samma år och gav även ut en handbok om hästskötsel som han kallade "Handbok för hästvänner" och mellan 1868 och 1878 gav han ut en tidning under namnet "Tidning för hästvänner", Två stuterier för galopphästar öppnades även i Jönköping detta år. (källa)
6. Han anlitades som ornamentbildhuggare vid Kungliga slottet för att skära rent boiseriet i kronprinsessans skrivrum och för att i gips utföra nydekoreringen efter Hjalmar Sandels ritningar i kronprinsparets frukostrum 1899. Han utförde även modeller till dekorativa krukor, som sattes upp på slottsflyglarnas innerfasader 1899. Han anlitades också vid uppförandet av Sundsvallsbankens kontor på Fredsgatan 4 i Stockholm åren 1900–1902. Han har också huggit den stora granitreliefen och de två stora kungsmedaljongerna som sitter på det Östra riksdagshusets fasad mot Riksplan. Riksplan är platsen mellan Riksdagshuset och Norrbro på Helgeandsholmen i Stockholm. (källa)
7. Till A.R. Törners stora festfyrverkerier över Stockholms ström räknas de vid ryske kejsaren Alexander II:s besök i Stockholm 1879, vid Vegaexpeditionens hemkomst i april 1880, vid kronprinsparets, sedermera kung Gustaf V:s och drottning Victorias hemkomst till huvudstaden 1881, vid portugisiske konungens Ludvig I:s besök i Stockholm 1886 och vid den internationella Orientalistkongressen i samma stad i september 1889. Även i Kristiania (Oslo) har förekommit praktfulla officiella festfyrverkerier som haft Törner till upphovsman. (källa)
8. Som riksdagsman skiljde sig Nils Larson från många av sina samtida kolleger. Han hade som politiker en helhetssyn och ämnade med sin politik att utveckla hela Sverige. Hans första riksmöte inleddes den 15 november 1850 och han var aktiv redan från start. Larson ansåg att statens medel skulle användas ytterst sparsamt och när en debatt fördes angående huruvida kronprinsessan Lovisa skulle erhålla ett extra anslag på 18 000 riksdaler framförde Larson att kronprinsen (Karl XV) "kunna värdigt underhålla sig och sin gemål, utan att ytterligare betunga den af skatter nedtryckta nationen". Nils Larson deltog även i en rad debatter och ifrågasatte ständernas beslut att anslå mer pengar till kronprinsparets giftermål. Han deltog även i diskussioner angående jakstadgan, fyrar längs västkusten, väganslag, lärlingsutbildning och fångvårdskostnader. Vidare agiterade han för avskaffandet av bördsrätten, "enligt min tanke bör allt ont och förnuftsvidrigt uppryckas med rötterna, såvida man ej vill utsätta sig för att det gamla ogräset ska skjuta upp". Larson ville även att böndernas särskilda pålagor gällande finansieringen av försvaret skulle upphöra. Han underströk även att "Jemtland i afseende till hårdt klimat, föga bördig jordmån, gles befolkning, dyra arbetslöner samt brist på afnämare och närbelägna afsättningsplatser för ortens produkter, mer änågon annan af Sveriges prowinser saknade utvägar att utföra alltför tryckande prestationer". Nils Larson ville även inrätta en lantbruksskola i Jämtland, något som han senare fick gehör för i och med bildandet av en lantbruksskola i Ope 1862, vilken idag lever vidare i Åsbygdens naturbruksgymnasium. (källa)
9. Skånekrönika är en svensk svartvit journalfilm från 1928. Filmen är en sammanställning av journalbilder från Skåne åren 1914–1928, innehållandes bilder från bland annat Trekungamötet i Malmö 1914, de första krigsbarnens ankomst, Malmö frihamns invigning 1922, kronprinsparets besök 1924, 250-årsminnet av slaget vid Lund och karnevalståget i Lund 1928. (källa)
10. När Sverige efter Finska kriget förlorade Finland till Ryssland 1809, började namnsdagskalendrarna utvecklas olika. År 1827 togs sankt Apollinaris av Ravenna bort från 23 juli och ersattes med Emma i den svenska namnsdagslängden, för att hedra det svenska kronprinsparet Oscar (I):s och Josefinas andra barn, som föddes detta år och som skulle heta Emma om det blev en flicka, enligt kronprinsessan. Det blev dock en pojke, Prins Gustaf, men Emma infördes ändå på det datumet och har funnits där sedan dess som ett av de mest populära flicknamnen. Då det därigenom blev sex kvinnonamnsdagar i rad från 19 till 24 juli började denna vecka kallas "fruntimmersveckan". Enligt Svenska Akademiens ordbok dök ordet "fruntimmersveckan" först upp 1870 i F. Tholanders tillägg till Anders Fredrik Dalins Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), vilket tyder på att det då var ett accepterat begrepp. (källa)