Kroppstemperatur Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kroppstemperatur

1. Gelatin har en mängd unika egenskaper varav den viktigaste är förmågan att bilda termoreversibla geler, det vill säga stelnar vid avkylning och smälter vid ökad temperatur vilket sker inom ett snävt temperaturintervall. varvid den övre gränsen är smältpunkten av gelén, vilket beror på gelatinkvalitet och koncentration, men är typiskt mindre än 35 °C och den undre gränsen fryspunkten vid vilket isen kristalliserar. Den övre smältpunkten ligger under människans kroppstemperatur, en faktor som är viktig för känslan i munnen hos livsmedel som framställts med gelatin. (källa)
2. Hasselsnoken är en värmeälskande orm, vars optimala kroppstemperatur ligger mellan 27 och 33°C, även om den kan vara aktiv vid lägre temperatur. Arten kan solbada eller värma sig på stenar och andra föremål som hettats upp av solen, men lever normalt dolt. Den föredrar solexponerade biotoper med torr sandjord eller stenar och klippor, samt med riklig, blandad vegetation. Arten är inte speciellt vattenkrävande, och nöjer sig ofta med att dricka av morgondaggen eller små regnpölar. Under vintern går hasselsnoken i ide i hålor och klippskrevor, vanligtvis ensam. Arten kan bli upp till 19 år gammal i vilt tillstånd. (källa)
3. Dvala, (björnide) även kallat vinterdvala, kölddvala, hibernation eller att gå i ide är ett tillstånd av inaktivitet då ett endotermt djur sänker sin ämnesomsättning, i avsikt att spara energi och/eller överleva extrema men tillfälliga förändringar i levnadsbetingelserna. Dvala refererar här till tillfällig heterotermi som karaktäriseras av låg kroppstemperatur, långsam andning och hjärtrytm. Begreppet har tidigare främst använts för "djup dvala", som hos gnagare men termen har omdefinierats och omfattar idag även djur, som exempelvis björnar, som aktivt sänker sin ämnesomsättning, istället för att bara gälla arter som avsevärt sänker sin kroppstemperatur. Andra begrepp som används kring tidsbestämd dvala med sänkt metabolism och kroppstemperatur, men som definierats, och fortfarande av vissa auktoriteter definieras som något annat än dvala är bland annat torpor och vinterstelhet. Idag argumenterar många experter för att dagliga torpor och hibernation utgör en kontinuitet som grundar sig i liknande mekanismer. (källa)
4. I nervsystemet påverkar histaminet flera psykologiska beteenden och neurosensoriska uttryck, som vaksamhet och huvudvärk. I den periakveduktala grå massan påverkar histaminet rädslereaktioner och smärtförnimmelser. Histamin i hypotalamus styr beteenden som har att göra med att äta och dricka, samt kroppstemperatur. I dess paraventrikulära samt supraoptiska kärnor deltar histamin i homeostas genom att påverka oxytocin och vasopressin. (källa)
5. Hjärnan (hjärnforskning) är det organ som styr nervsystemet. Hjärnan och ryggmärgen utgör tillsammans det centrala nervsystemet. Den funktionella delen av hjärnan benämns hjärnparenkym, vilket omfattar nervceller och gliaceller. Hjärnan kontrollerar och koordinerar kroppsfunktioner som hjärtat, blodtryck, vätskebalans och kroppstemperatur och mentala funktioner som intellekt, känslor, minne och inlärning. (källa)
6. För att konstatera hjärndöd krävs två kliniska undersökningar med minst två timmars mellanrum. Undersökningen ska göras av specialist med vana av hjärndödsdiagnostik, vanligen en anestesiolog. Vid undersökningen måste alla basala reflexer vara utslagna (pupiller, smärtreaktion, ögonrörlighet m.m.) och det ska heller inte finnas några spontana andningsrörelser. Dessutom måste orsaken till hjärnskadan vara känd, vanligen trauma eller stor hjärnblödning. Vid kraftigt sänkt kroppstemperatur, efter förgiftning, överdos och några andra tillstånd kan man inte använda denna metod. I Sverige görs då enligt Socialstyrelsens kriterier för att fastställa dödsfall fyrkärlsangiografi (en slags kontraströntgen) av hjärnans blodkärl som kompletterande diagnostik. (källa)
7. Djur som är beroende av invärtes processer som muskelskakningar, förbränning av fett och svettning för att kontrollera kroppstemperaturen. Termen kommer ur grekiskans: endo = "inuti," therm = "värme". Endotermi innebär att djuret är beroende av inre medel för att reglera kroppstemperaturen. Det finns tre varianter av endotermi: 1) homeotermi (jämnvärme) 2) regional heterotermi 3) temporal heterotermi. Homeotermi innebär att djuret upprätthåller konstant värme i hela eller stora delar av kroppen. Fåglar och många däggdjur är homeoterma. Heteroterma djur är helt enkelt icke fullständiga endotermater. Regional heterotermi innebär att djuret upprätthåller konstant liknande kroppstemperatur men bara i vissa delar av kroppen. Vithajen och tonfisken är exempel på djur med regional heterotermi. Temporal heterotermi innebär att djuret upprätthåller konstant liknande kroppstemperatur periodvis under året/dygnet. Djur som går i dvala är exempel på djur med temporal heterotermi. (källa)
8. Kallsvett eller diaforesis är ett kroppsligt symtom som innebär att en person plötsligt börjar svettas fastän kroppen är kall, svettningen är inte normalt utlöst av förhöjd kroppstemperatur efter till exempel fysisk ansträngning. Kallsvett beror på en aktivering av sympatiska nervsystemet. (källa)