Krossning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet krossning

1. Stampverk är en typ av fallhammare, som tidigare användes för krossning och sönderdelning av material. Ett stampverk fungerar i princip som en mortel, tunga, ibland järnskodda klubbor eller bjälkar lyfts upp och faller ned av sin egen tyngd på materialet som ska krossas. Stampverk kan vara drivna av vattenkraft (med ett vattenhjul) eller vindkraft (inbyggt i en väderkvarn), hela byggnaden kan då kallas stampkvarn. (källa)
2. Fullortsborrningsmaskin ofta kallad TBM-maskiner, en förkortning av engelskans "Tunnel Boring Machine", är en tunneldrivningsmaskin som genom krossning av berget bygger cirkulära tunnlar direkt till slutlig diameter, oftast i storleken 2-10 m. Den främsta fördelen med metoden är att tunneln kan drivas utan användandet av sprängmedel (mindre vibrationer, mindre skador på berget vilket minskar behovet av injektering (tätning). (källa)
3. Orsakerna till lokal celldöd är många och av mycket växlande art. En del av dem består i yttre inverkan på vävnaden, såsom direkt yttre våld med krossning eller sönderslitning av cellerna. Andra vanliga orsaker är temperaturen (köldskador eller brännskador). Andra viktiga orsaksmoment är att söka i cirkulationsrubbningar, genom vilka tillförseln av nytt blod till en vävnadsdel sjunker under den mängd, som krävs för att vävnaden skall överleva. Exempelvis kan solida tumörer växa så fort att det inte hinner växa in blodkärl i dem. Detta gör att mitten av tumören dör av syrebrist. (källa)
4. Pigment delas efter sin kemiska sammansättning upp i organiska och oorganiska pigment. De oorganiska pigmenten består av metallföreningar som hämtats ur jorden, framställts genom krossning och bearbetning av stenmaterial eller framställts syntetiskt. Organiska pigment består av kolföreningar som tillverkats av växt- och djurdelar eller utvunnits ur exempelvis petroleum. (källa)
5. Slipkornen framställs genom krossning och sorteras i olika kornstorlekar som har samma nummer som raster som används vid sorteringen. Lägsta nummer ger grövsta korn och högsta nummer finaste korn inom serien 16–1200. De i handeln vanligaste kornstorlekarna ligger i spannet 60–600. (källa)
6. Brytning, krossning, sortering och malning av sten inom gruv- och stenindustrin. (källa)
7. Tidigare användes benstampar för krossning av djurben till benmjöl. Råstampat benmjöl innehåller omkring 24 % fosforsyra och 4 % kväve, medan ångpreparerat benmjöl håller 27–30 % fosforsyra och 1–2 % kväve. Benmjöl används i första hand på kalkfattiga jordar. (källa)
8. Innan den moderna processen med skärning eller krossning av bladen uppfunnits oxiderades hela teblad i en mer tidskrävande process. Dessa teer framställs fortfarande i Kina där de går under beteckningen "kung fu-teer" (inte att blandas ihop med tillagningssättet med samma namn). Ett sådant te är Lapsang souchong. (källa)
9. År 1647 uppfördes masugn, gruvfogdebostad och bruksgård i nuvarande Masugnsbyn. Detta namn användes emellertid inte då, utan anläggningarna kallades för Junosuando gruva och Junosuando masugn. Malmen bröts genom tillmakning och bars på bårar till masugnen, som bara låg 60 meter från gruvhålet. Efter krossning och rostning smältes malmen i masugnen till tackjärn. Detta transporterades till Torneälven och fördes till Kengis, där en hammarsmedja anlades. Redan efter några år som gruvägare hade emellertid Arendt Grapes gjort slut på sitt driftskapital och satt sig i skuld till kronan. Därför trädde de från Republiken Förenade Nederländerna inflyttade affärsmännen och bröderna Abraham och Jacob Momma in i rörelsen 1653, löste in Grapes skuld och övertog två tredjedelar av företaget. Grape blev kvar som platschef, men i realiteten var det bröderna Momma som bestämde. Den gamla masugnen revs och ersattes med en ny. En väg anlades från masugnen till Torneälven för att underlätta transporterna, och Kengis bruk byggdes ut. Någon gång kring 1660 anlades också en kopparhytta i Masugnsbyn för att smälta kopparmalm från bröderna Mommas nya koppargruva i Svappavaara. Denna hytta blev dock inte så långvarig utan var i förfall 1674. (källa)
10. Vibrationer orsakas vanligtvis av sprängning, slagpålning, jordpackning, brytning och krossning samt schaktning. Det kan vara nödvändigt att mäta vibrationerna, om det finns närbelägna byggnader eller konstruktioner som kan ta skada. Vibrationerna kan även störa människor som bor i närheten. Vibrationer mäts vanligtvis med en anordning som består av ett tillräckligt stort antal geofoner anslutna till en lagringsenhet. Geofonerna placeras i allmänhet på ett visst avstånd från vibrationskällan samt på platser av avgörande betydelse i fråga om vibrationerna. Svängningshastigheten är ofta den viktigaste mätbara storheten, men med de flesta anordningar kan man även mäta acceleration och frekvens. Vid behov kan man i samband med vibrationsmätning dessutom mäta tryckvåg och ljudtryck. (källa)