Krukskärva Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet krukskärva

1. Arkeologen Sara Nardin befinner sig på segelsemester i Egeiska havet tillsammans med ungdomarna Helena och Filip. Den behagliga semesterresan utvecklats snart till en mardröm när deras båt förföljs av en mystisk motorbåt. Saras plan är att under semester forska kring skärvorna av en amfora som innehåller hittills otydda tecken. En rad obehagliga händelser följer och Sara, Filip och Helna förstår att det ligger ett ödesmättat budskap dolt på krukskärvorna. (källa)
2. Chamotte är bränd lera, exempelvis krukskärvor, som i krossat tillstånd används som utfyllnadsmaterial vid produktion av keramiska föremål - den brända leran skall helst vara så lik den obrända som möjligt. Chamottelera krymper mindre än vanligt vid bränningen. Det är ett vanligt material i keramik som skall tåla hög temperatur, ugnsväggar mm. Tegel innehåller ofta chamotte. (källa)
3. I dagens kinesiska provins Shaanxi har rester efter öl bryggd på bland annat korn hittats på 5 000 år gamla krukskärvor. (källa)
4. Egyptologi sorterar både under språkvetenskap och arkeologi. Det språk som studeras är fornegyptiska i alla dess dokumenterade former. Fornegyptiskan räknas till den hamitisk-semitiska språkfamiljen, och är släkt med såväl arabiskan som nilotiska språk och berber. Alltifrån skriftens, hieroglyfernas, uppkomst omkring år 3100 f.Kr. går det att följa språkets utveckling. En vanlig uppdelning av fornegyptiskans språkfaser är i kronologisk ordning gammalegyptiska (eller arkaisk egyptiska), mellanegyptiska, nyegyptiska, demotiska och koptiska. Det skarpaste brottet skedde från mellanegyptiska till nyegyptiska. Den förra språkfasen fick rollen av ett klassiskt språk för senare tiders egyptier, vilket yttrade sig i att litterära och religiösa texter fortsatte att författas på detta språk ända ned till kristen tid. En grund för att som forskare kunna tillgodogöra sig språket är givetvis att förstå hur hieroglyfskriften fungerar. Denna skrift, vilken användes för monumentalinskrifter i religiösa och politiska sammanhang, bestod under klassisk mellanegyptisk tid av omkring 800 tecken. Till skillnad från i kilskriften, vilken anses ha utvecklats före egyptiernas skrift, behöll hieroglyferna sin bildkaraktär. För vardagliga ändamål såsom brevskrivande användes hieratiskan, en kursiverad variant av hieroglyferna att skrivas på förgängligt material som papyrus, trätavlor och krukskärvor. Senare ersattes denna av den än mer kursiverade demotiska skriften. Kopterna brukade grekiska bokstäver. Egyptologisk forskning baseras också på de många och ofta välbevarade arkeologiska lämningarna. Det varma och torra klimatet har underlättat bevarandet. Eftersom ämnet, som synes, är stort och brett har olika forskningsinriktningar uppkommit. Demotiska studier är ett exempel på en sådan inriktning, ett annat är studiet av materialet från arbetarbyn vid Deir el-Medinah, strax intill Konungarnas dal i den forntida huvudstaden Thebe. (källa)
5. Benaco (uttalas bénaco) var romarnas namn på Gardasjön, och runt sjön finns lämningar av flera romares sommarresidens. I och ovanför Torri del Benaco, på östra sidan av sjön, finner man hela tiden nya lämningar efter invånare från så tidigt som 13 000 år f.Kr. med hällristningar och krukskärvor med väpnade krigare, hästar och skepp och stenstoder med stiliserade djur och människor samt cirklar för solsymboler och diverse andra geometriska figurer i den mjuka kalkstenen. Flera mycket gamla boställen och byar finns inom kommunen Torri, till exempel Albisano, 309 m ö.h. och Pai. I Albisano hade SAS tidigare sitt enda hotell i Italien (numera Best Western Torri del Garda). (källa)
6. För ungefär 5 000 år sedan levde en fiskebefolkning på den sandiga sydsluttningen ovanför lasarettet. Havet stod då ungefär 25 meter högre än idag i Nyköpingstrakten. Arkeologerna kallar invånarna för gropkeramiker, eftersom de stora lerkrukor som tillverkades var dekorerade med gropar. Mest användes strandboplatserna under våren, och gropkeramikerna återkom dit år efter år för att fiska och jaga säl. Arkeologer har hittat mängder med matrester och krukskärvor som stenåldersmänniskorna lämnade efter sig. (källa)
7. Torsklint är en av fem fornborgar i Kvillingeförkastningen i Norrköpings kommun, alldeles i närheten finns Moteklint och Skärlötaborgen. Torsklint ligger på ett högt berg på nivån cirka 100–115 m ö.h. med milsvid utsikt över Glan, Bråviken och slättlandskapet ända fram till Norrköping. Fornborgen uppmärksammades redan av fornforskningen på 1600-talet. I Rannsakningar om antikviteterna 1667-1684 sägs att Torsklint är "... ett högdt Bärgh ett litet stycke ifrån Kyrckian, i wäster, ifrån hwilkets högsta spets och alt neder åth emellan Bärgsskrefworna mycken steen som för murar fordom är sammanfördh." Den anlades troligen under folkvandringstiden och är delvis utgrävd. På borgen företog Bror Schnittger under åren 1908 och 1913 utgrävningar, omfattande knappt 20 kvadratmeter. Därvid anträffades över 200 krukskärvor av grovt, oornerat lergods samt 13 fragment av silkärl och lika många av lertrissor med mitthål, samt ett fragment av pyramidformig lertyngd, slutligen en marleka och en bränd benflisa. Fornborgen mäter 110 × 90 meter, med en sammanlagd längd av cirka 120 meter kallmurade murar. I den nordvästra delen av den 75 meter långa sammanhängande muren är i modern tid upptagen en ingång med stentrappa. Nedanför Torsklintsborgen ligger även en fristående kallmurad mur som kan härröra från samma tid. (källa)