Kröka Synonymer Betyder Uttal

• böja
• dricka
• supa

Hur används ordet kröka

1. Det finns flera olika sätt att konstruera dragstången. Det vanligaste är att en rund metallstång placeras i ett krökt spår inuti halsen (se figur ovan). Stången fästs i sin ena ände och är i den andra fäst i en justerbar mutter med vilken man kan öka eller minska spänningen i stången. Ju mer spänd stången blir, desto mer vill den räta ut sig och tvingar därigenom det krökta spåret i halsen att också räta ut sig vilket får till följ att halsen kröks. Denna typ av dragstång kan (under tillverkningsprocessen) monteras från strängsidan och ligger då osynlig i halsen, eller från halsens baksida där den då ofta täcks av en remsa trä av avvikande färg från halsen i övrigt (vilket till exempel förekommer på gitarrer av märket Fender). (källa)
2. På röntgenbilder bakifrån där kotorna normalt skulle suttit rakt kan man hos en skoliosdrabbad person se, att ryggraden snarare "slingrar" sig fram. I de flesta fall brukar man säga att den är S-formad. Den kan ha en, två, tre eller fler krökar av olika grad. Krökningen mäts i grader Cobb. Dessa mätningar ger osäkra resultat på grund av att de inte tar hänsyn till ryggradens, och bröstkorgens, rotation. (källa)
3. Sabel är ett blankvapen (huggvapen), från början med krökt, oftast eneggad klinga och asymmetriskt fäste. På flera sabelmodeller är parerstången utvecklad till en skålformig parerplåt som täcker en stor del av handen. Sabel har sedan 1800-talet i Sverige varit en gemensam benämning på alla i militärt bruk varande längre sidovapen, vare sig dessa har krökt eller rak klinga. (källa)
4. Katana (刀) är ett japanskt enkeleggat svärd, cirka 90–120 cm långt (en längd på tre till fyra shaku, där en shaku är ungefär 30,3 cm), med en klinga på 60–90 cm (två till tre shaku), i västvärlden även kallat samurajsvärd. Katanan faller i längdgruppen daitō, som betyder "långt svärd". Den krökta formen gör det möjligt att snabbt dra svärdet ur skidan, men ger också en skärande rörelse i hugget när svärdet träffar motståndaren. Krökt klinga ser man på ryttarsvärd från hela världen och underlättar hugg från hästryggen samt minskar risken att svärdet fastnar och slits ur ryttarens hand. Katanan är en del i det svärdspar som samurajerna bar med sig, daishō. Det andra svärdet i ett sådant par kallas wakizashi och är ett kortare svärd. Katanan hanteras vanligast med två händer, men även med en hand tillsammans med wakisashin. (källa)
5. När växel ligger i kurva är den krökt. Är båda utgående benen krökta åt samma håll heter det innerbågad växel, IBV. Går benen åt olika håll är växeln ytterbågad, YBV. När kurvorna i en YBV-växel har lika stor radie, är växeln symmetrisk, SYM. För tungor används den krökta delen från en vänster respektive en höger växel, korsningsvinkel blir då hälften av den normala växeln. (källa)
6. Med den allmänna relativitetsteorin utvidgas rumtidsbegreppet, så att den fyrdimensionella rumtiden kan vara krökt, icke-euklidisk. Under frånvaro av massiva objekt är rumtiden platt, men under påverkan av gravitationskrafter, eller vid accelererande rörelser kröks den och de tidigare räta koordinatlinjerna blir böjda geodetiska linjer. Inom slingkvantgravitation kallar man samma begrepp för rumtidsväv. (källa)
7. Skaftet har formen av en prisma. Det är lätt krökt lateralt-proximalt och rakt i mittenavsnittet. Distalt kröker skaftet åter lateral för att övergår i den runda nedre extremiteten. (källa)
8. En teoretisk kastparabel är rak när man ser den ovanifrån. I praktiken är projektilbanan alltid krökt åt ena eller andra hållet. Sidvind påverkar projektilen och blåser den åt sidan. Medvind eller motvind minskar respektive ökar luftmotståndet genom att hastigheten relativt luften påverkas. Roterande projektiler, som till exempel gevärskulor, påverkas av flera delvis motverkande krafter som skapar avdrift, bland annat corioliseffekten. (källa)
9. Benet är krökt med den konkava sidan riktad ventralt och kaudalt (framåt/nedåt). Genom att vara riktad bakåt medger korsbenet större utrymme i bäckenhålan (cavitas pelvis). (källa)
10. Longissima-gruppen - får långa, smala, krökta frukter. (källa)