Kröning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kröning

1. Att fönstergardiner förekommit finns dokumenterat i inventarieförteckningar från 1600-talet enligt Nationalencyklopedin (avser sannolikt Sverige). Och enligt tidningen Antik och Auktion nr 9:2004 finns ännu äldre belägg för förekomst av gardiner på kontinenten. Gunnar Hazelius-Bergs bok "Gardiner" från 1962 berättar om hur Filip V av Frankrike beställde gardiner redan 1316 till fyra fönster för slottet Chevauchesuel inför sin kröning. De ska ha varit tillverkade i något som kallades serge, en blandning av bomull och silke. Några decennier senare uppges att kungen av England köpte elva alnar lärft till fönstren i sitt rum, och 1380 hade Karl V av Frankrike azurblå lärftgardiner. Förmöget borgerskap i mellaneuropa antas ha haft gardiner, men knappast i "de breda folklagren". Samma artikel berättar att det 1617 finns dokumenterat att Örebro slott hade fyra fönsterförhängen och att det i Ebba Brahes bouppteckning från 1674 omnämns blåa, röda och svarta gardiner i lärft och rask (eventuellt en kypertteknik) i glansigt ylletyg med vaxad yta). (källa)
2. Vid 1500-talets början svepte en våg av reformism genom norra Europa i form av inte bara Martin Luthers protestantism utan även reformistisk katolicism. Denna sistnämnda form av reformism intresserade den dåvarande danske kungen Kristian II, vilket var något som ogillades av de katolska biskoparna i landet. Då flera av biskoparna hörde till de mäktigaste adelssläkterna i Danmark var även detta något som ogillades av aristokratin, liksom det faktum att Kristian II strävade efter en starkare kunglig centralmakt med hjälp av ofrälse ämbetsmän. Adeln och det högre prästerskapet, prelaterna, utropade därför i slutet av mars 1523 kungens farbror, Fredrik I, till kung och Kristian flydde till Nederländerna. Vid kungens kröning deklarerades att predikningar av kättare eller "Luthers disciplar" mot den romerska kyrkomakten inte skulle tolereras. (källa)
3. Hos kung Johan III märks hovpredikanten Olaus Stephani Bellinus (före 1570) och kunglige kaplanen Christopherus Stephani Bellinus (1579), samt hovpredikanterna Ericus Svenonis Roslagius och Ericus Olai Skepperus (1580). Bägge Bellini var också verksamma för kung Sigismund, jämte Piotr Skarga (1588). Olaus Stephani Bellinus var ämnad för Sigismunds kröning 1594. (källa)
4. Hövitsman betyder ursprungligen en ställföreträdare, oftast en kungens fogde. Sedan har begreppet diversifierats och använts som beteckning även på andra personer, i någon form av översyningsbefattning. Namnet kommer troligen från huvudman (jämför tyska Hauptmann). Gustav Vasa kallade sig hövitsman över riket i betydelsen riksföreståndare före sin kröning. Slottsfogdar och landshövdingar kallas i flera fall hövitsmän över sina områden. (källa)
5. Frågan om konkordiebokens antagande väcktes i Sverige först vid riksdagen i Norrköping 1611, då ständerna begärde, att Gustav II Adolf vid sin kröning "riksens ständer på samma konkordiebok nådeligen ville försäkra", en begäran, som dock ej uppfylldes. (källa)
6. Den kejserliga hovverkstaden i Wien är känd för sin praktfulla guldsmedskonst vid 1500-talets slut och 1600-talets början. Till de främsta guldföremålen från 1500-talets Sverige hör de regalier, krona, äpple och spira som gjordes till Erik XIV:s kröning. Förnämligt är även ett relikskrin som Johan III lät göra för Erik den heliges ben. (källa)
7. Kröning (av: krona) är den högtidliga akt som utförs när en monark ceremoniellt invigs i sitt ämbete genom att kronan för första gången sätts på hans eller hennes huvud. (källa)