Kulturbygd Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder kulturbygd, varianter, uttal och böjningar av kulturbygd

Kulturbygd synonym, annat ord för kulturbygd, vad betyder kulturbygd, förklaring, uttal och böjningar av kulturbygd.

Vad betyder och hur uttalas kulturbygd

Kulturbygd uttalas kult|ur|bygd och är ett substantiv.

Ordformer av kulturbygd

Singular

kulturbygd
obestämd grundform
kulturbygds
obestämd genitiv
kulturbygden
bestämd grundform
kulturbygdens
bestämd genitiv

Plural

kulturbygder
obestämd grundform
kulturbygders
obestämd genitiv
kulturbygderna
bestämd grundform
kulturbygdernas
bestämd genitiv

Kulturbygd är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet kulturbygd

  1. Slättbygderna i landskapet Närke befolkades tidigt vilket många fornlämningar vittnar om. Namnet härrör ursprungligen från namnet på dess invånare närkarna. Den första delelen av namnet (När-) anses komma av det första ledet i Norrbyås som tidigare har hetat Närboås. Ordet När är släkt med nar 'tvärslå' och det engelska ordet narrow 'trång'. Till När har Närke och närkar (närkingar) bildats. Under 1300-talet hade landskapet ungefär samma utsträckning som idag, och utgjorde en egen lagsaga med egen lagbok. Någon större befolkning verkar dock inte området närmast Vättern ha haft förrän det kom att koloniseras under medeltiden och blev intressant för järnframställning, och antalet funna fornlämningar är relativt litet. En äldre viktig väg följande Snavlundaåsen förband dock området med Vibybygden i norr, vilket utgjorde centrum i den rika kulturbygden Västernärke. Denna väg var även en del i förbindelselänken mellan Vadstena och Riseberga kloster och kallades därför för Pilgrimsvägen. Häradets nordligaste socken Snavlunda förefaller ha befolkats först och namnet antyder att här skulle legat en förkristen offerplats. Snavlunda kyrka är också häradets äldsta och härrör ursprungligen från 1100-talet. (källa)
  2. I närheten, intill Enhörnaleden (länsväg 522), finns den så kallade "Suptallen" där traktens kördrängar möttes för att ta sig en sup. Här kan man parkera bilen och följa skylten "Mars Källa 700 m". Besökaren går sedan över "Gillberga kulle" där körsbärsträden blommar i "Körsbärslunden" om våren. Här står en sten med en hyllning över trakten författad av folklivsskildraren Amadeus Bianchini (1867-1930) och ristad av Paul Weigl. Gillberga är en gammal kulturbygd med gravhögar och lämningar efter bebyggelse. Marken ägs av Södertälje kommun och sköts av Enhörna Trädvårdsförvaltning. Allmänheten har fritt tillträde. (källa)
  3. Kumla är en gammal kulturbygd och har sitt namn efter kyrkbyn i Kumla socken med anrik kyrka. Den bör ha fått sitt namn efter Kumla högar, ett järnåldersgravfält söder om kyrkan. Under 1620-talet blev byn en kort tid föremål för pilgrimsfärder på grund av Margaretas i Kumla visioner. (källa)
  4. I nationalparken ingår betydande delar kulturbygd. Nationalparken skall förutom naturen också skydda skärgårdskulturen och olika kulturlandskap. Därför har samarbetsområdet stor betydelse. Själva nationalparken omfattar drygt 2 000 av de ungefär 8 400 öarna och kobbarna inom samarbetsområdet. De större öarna ägs vanligen av sina invånare. (källa)
  5. Vara kommun ligger mitt i Västergötlands gamla kulturbygd, och flera historiskt intressanta personer har levt och verkat här, bland annat ska kung Stenkil ha bott i Levene, och därmed troligen även dennes söner Halsten och Inge den äldre. (källa)
  6. Storsjön ligger i ett med norrländska mått tätbefolkat område som kallas för Storsjöbygden, en kulturbygd som också är bördig för jordbruk. Trots detta är sjön mycket näringsfattig och den har även klarat sig bra från föroreningar, och vattnet är således klart och ganska rent. Den kalkrika jordmånen ger även sjön ett naturligt försvar mot försurning. Sjön grenar sig i flera långsträckta och breda vikar som Myrviken, Bergsviken, Brunfloviken och så vidare. Storsjön har också många olika sund som Östersundet, Vallsundet, Sannsundet och Rödösundet. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.