Kulturbyggnad Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kulturbyggnad

1. Moriska paviljongen (i folkmun kallad Moriskan) är en kulturbyggnad i Folkets park i Malmö. Byggnaden ritades 1901, på uppdrag av arbetarrörelsen, av den polsk-judiske arkitekten Aron Wolff Krenzisky. Med sina sju torn och en tivoliarkitektur influerad av sekelskiftets orientalism, är den unik i sitt slag i Sverige. Huset invigdes 17 augusti 1902. (källa)
2. Spira är ritad av Gert Wingårdh och Jonas Edblad på Wingårdh arkitektkontor. Fasaden av vitt, klart och kulört glas sveper i en spiralform kring byggnaden. Denna form gav namnet "Spi'ra" som namn på arkitektförslaget i tävlingen 2006-07. Arkitekturens bärande idéer, med alla publika ytor organiserade på samma nivå, var formulerade redan i tävlingsförslaget och har i stort sett genomförts i den färdiga byggnaden. Glasformgivaren Ingegerd Råman har ritat fem lampor till foajén. Spiralamporna är tillverkade av Haboföretaget Fagerhults Belysning Sverige AB. Det interaktiva konstverket Soundflower av Milo Lavén, med fem lurar i plåt, står på gräskullen utanför huset. Kulturhuset Spira är landets första "gröna" kulturbyggnad och har en tydlig miljöprofil. (källa)
3. Ordet city kommer från latinets civitas ("samhälle") och inlånades via fornfranskan till engelskan, där det ursprungligen syftade på Londons City. Till svenskan kom ordet från engelskan under slutet av 1880-talet. I engelskspråkiga länder kallas stora städers kommersiella centrum ofta för Central Business District, förkortat CBD. Dessa är ibland belägna en bit utanför den äldre stadskärnan. Ett mer allmänt begrepp, som även inkluderar kulturbyggnader etc, är city centre. (källa)
4. 1909 inrättades en nationalpark på Gotska Sandön, Gotska Sandöns nationalpark, som utvidgades 1963 och 1988 och i dag omfattar 4 490 hektar, varav 842 hektar utgörs av vatten. Bland sevärdheterna kan nämnas det särpräglade dynlandskapet med tallskog, den rika floran, de ödsliga sandstränderna samt öns intressanta kulturbyggnader, bland annat ett kapell. (källa)
5. Higab äger och förvaltar flera av Göteborgs mest kända och betydelsefulla kulturbyggnader, däribland Konserthuset, Stadsteatern, Göteborgs konstmuseum och Stora Saluhallen. Higab äger också Gamla Ullevi, Scandinavium och flera andra av stadens stora idrottsarenor. 31 av fastigheterna är klassade som byggnadsminnen (BM). Bolaget har även lokaler för kontor, hantverk och industri och är en del i Göteborgs Stads arbete med att skapa förutsättningar för stadens fortsatta utveckling. Totalt uppgår fastighetsbeståndet till cirka 300 byggnader om drygt 670 000 kvadratmeter. Higab grundades 1966 efter beslut i kommunfullmäktige och affärsidén är att långsiktigt äga, vårda och utveckla unika fastigheter för offentliga verksamheter och mindre företag i Göteborg. (källa)
6. Kring Norra hamn ligger flera rekreations- och kulturbyggnader, bland annat Pontusbadet. Norrbottensteatern byggdes under 1980-talet i en regionalt färgad träarkitektur. Kulturens Hus som invigdes på motsatt sida av Stadsviken år 2007 anknyter stilmässigt till denna byggnad. (källa)
7. År 2011 utsågs Legnér till docent i historia. År 2013 blev han den tredje professorn i disciplinen kulturvård vid Högskolan på Gotland, som samma år gick upp i Uppsala universitet. Hans forskning , som finansierats av bland andra Energimyndigheten och Vetenskapsrådet, rör bland annat frågor om inomhusklimat och teknik för komfort har påverkat förvaltningen av det byggda kulturarvet under 1800- och 1900-talen. År 2015 gav han ut boken Kulturarvet och komforten: Inomhusklimatet och förvaltningen av kulturhistoriska byggnader och samlingar 1850-1985 tillsammans med arkitekturhistorikern Mia Geijer. Boken är resultatet av fem års forskning om hur normer för inomhusklimat och god komfort förändrade förvaltningen av offentliga kulturbyggnader i Sverige mellan 1800-talets mitt och senare delen av 1900-talet. Den bygger på omfattande forskning i en rad offentliga arkiv såsom Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksarkivet, Västerås, Visby och Uppsala domkyrkoarkiv. Den mest lästa bok han skrivit är förmodligen e-boken Abraham Abrahamsson Hülphers och 1700-talets ortsbeskrivningar (2010). (källa)
8. Kaptensgropen delar samhället i nord-sydlig riktning. Tidigare, pågående och planerad framtid brytning av de två malmådrorna – och av andra i Malmbergets underjordsgruva – under platser där människor brukade vistas, har lett till en förflyttning av huvuddelen av tätorten Malmberget. Denna flytt är i innevarande fas planerad att genomföras till 2025. Återuppbyggnad av bostäder och andra funktioner sker i huvudsak i Repisvaara och andra delar av tätorten Gällivare. Ett 30-tal kulturbyggnader i trä har också flyttats från Bolagsområdet till stadsdelen Solsidan i Koskullskulle. (källa)