Kulturfråga Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kulturfråga

1. Kulturnämnd är en nämnd inom många svenska kommuner och landsting. Kulturnämnden ansvarar kommunens eller ett landstingets kulturverksamhet och skall arbeta för att förverkliga de kulturpolitiska målen. En kulturnämnds ansvarsområde kan variera. Den sammanträder ett antal gånger per år och dessa möten är vanligen inte öppna för allmänheten. Dagordning till mötena läggs ut på kommunens eller landstingets webbplats ungefär tio dagar innan mötet. Senast fjorton dagar efter mötet publiceras protokollet. Under kulturnämnden lyder en kulturförvaltning. I vissa städer finns stadsdelsförvaltningar som handhar kulturfrågor. (källa)
2. Persson var tidigt politiskt engagerad och kom att tillhöra Bondeförbundets främsta företrädare i sin generation, tillsammans med Gunnar Hedlund, Gustaf Jonnergård och Sam B. Norup. Han tillhörde riksdagens första kammare (invald i Malmöhus läns valkrets) och var ledamot av Malmöhus läns landsting 1939-1958. I riksdagen hade han namnet "Persson i Skabersjö" och var allmänt känd under namnet Skabersjö. Han var partiets representant i 1946 års skolkommission, där han klart tog ställning för den nioklassiga kommunala enhetsskolan. År 1947 blev han lekmannarepresentant i skolöverstyrelsen. När koalitionsregeringen med socialdemokraterna bildades 1951 kom Persson att bekläda posten som statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet. Som statsråd med ansvar för kulturfrågorna ville han slå vakt om den gamla allmogekulturens bevarande och var inte okritisk mot en ohejdad urbanisering av det svenska samhället. (källa)
3. Kulturfrågan Kontrapunkt. (källa)
4. På senare år har Palmlöf framför allt varit verksam som producent för olika TV-program. Några exempel är Mästarnas mästare, Sommarkväll, Kulturfrågan Kontrapunkt, Helt lyriskt, Bara sport och Muren. (källa)
5. Under våren 2017 var han en av deltagarna i Kulturfrågan Kontrapunkt, som sändes på SVT1. (källa)
6. I kulturfrågor, betonas starkt den inhemska kulturen och traditionen. Detta hindrar dock inte ett internationellt kulturellt utbyte högerextrema anhängare emellan inom västervärlden, så kallad vit makt-musik produceras följaktligen i hela västvärlden. (källa)
7. Exempel på kulturföreningar är litterära sällskap, akademier, ideella kulturföreningar kring olika konster eller andra kulturyttringar. I många länder organiseras mer eller mindre tillfälliga kulturföreningar på skolnivå, i form av skolelevernas klubbverksamhet. Mer långlivade kulturföreningar är ofta de litterära sällskapen, som bildats för att stödja litteratur generellt eller – vilket är vanligare i dag – en viss litterär genre eller författare. En kulturförening kan exempelvis driva en tidskrift för medlemmar eller allmän spridning, dela ut priser, verka som påtryckningsgrupp eller remissinstans i statliga kulturfrågor eller arrangera utställningar och olika sammankomster inom sitt intresseområde. (källa)
8. Per Lodenius, född 28 februari 1966 i Norrtälje, är en svensk politiker och riksdagsledamot för Centerpartiet. Han är utbildad svensklärare och var i början av 1990-talet egenföretagare, som frilansande danspedagog. Han blev invald för Centerpartiet i Stockholms läns valkrets i valet 2006. Han är suppleant i utbildningsutskottet sedan 2006 och talesperson i särskolefrågor. Sedan 2011 är Lodenius ordinarie i riksdagens kulturutskott och Centerpartiets talesperson i kulturfrågor. (källa)
9. År 1890 kallades Wlassics till professor i straffrätt i Budapest, blev 1892 deputerad och bidrog, ansluten till det liberala partiet, kraftigt till införande av religionsfrihet och civiläktenskap i sitt land. År 1895 inträdde han som kultus- och undervisningsminister i kabinettet Dezső Bánffy och utvecklade som sådan en livlig och högt uppskattad reformverksamhet i alla kulturfrågor, bland annat reformerades under denna tid den högre flickskolan, öppnades universiteten för kvinnan och förbättrades folkskolan (bland annat genom införande av slöjdundervisning) högst väsentligt. (källa)
10. År 1847 uppsatte Ahlqvist tillsammans några likasinnade studenter "Suometar", den första tidning, som på finska behandlade högre kulturfrågor. Samtidigt började han ägna sig åt språkvetenskaplig forskning. Redan 1846 och 1847 genomvandrade han östra delen av Österbotten samt finska och ryska Karelen, dels för att ur folkets mun samla kväden och sagor, dels för att undersöka munarterna, men 1854–58 tillbringade han nästan helt och hållet på forskningsresor bland de finska stammarna i Östersjöprovinserna, landskapet Olonets samt östra Ryssland och Sibirien. Under mödor och försakelser av alla slag vistades han då bland stammar, av vilka några ännu stod på jägarens kulturståndpunkt, samt återvände med en rik skörd av etnografiska och lingvistiska iakttagelser. Åren 1861 och 1862 var han i Tyskland och Ungern, likaledes i vetenskapligt syfte. (källa)