Kungörelse Synonymer Betyder Uttal

• meddelande

Hur används ordet kungörelse

1. En kungörelse, SFS 1938:623, beslutad den 21 oktober 1938, löd på följande sätt: "Med anledning av internationell överenskommelse om nonintervention i Spanien har den 5 mars 1937 utfärdats lag (nr 61) angående åtgärder för att förhindra frivilligas deltagande i inbördeskriget i Spanien m.m., vilken lag jämlikt en av Kungl. Maj:t samma dag utfärdad kungörelse trätt i kraft den 7 mars 1937. Lagen skall enligt lag den 25 februari 1938 (nr 54) äga fortsatt giltighet till och med den 28 februari 1939 eller den tidigare dag Konungen förordnar. Enligt 1 § förutnämnda lag skall svensk medborgare, som tager värvning till krigstjänst i Spanien, straffas med fängelse i högst sex månader eller dagsböter. I anslutning till planer för hemsändandet av utländska frivilliga i det spanska inbördeskriget finner Kungl. Maj:t gott förordna, att den, som efter att före denna dag hava tagit värvning till krigstjänst i Spanien återvänder till Sverige, skall vara fri från åtal för brott varom ovan nämnts." Vissa ledamöter av konstitutionsutskottet kritiserade åtgärden, och framförde bl.a. att "ett abolitionsförfarande var direkt stridande mot lagens uttryckliga formulering och att amnesti i stället bort komma till användning". (källa)
2. Häradshövdingens övriga uppgifter reglerades i MEL:s tingmålabalk. Det ålåg häradshövdingen att hålla häradsting på bestämda tider, tre gånger om året: vinterting, sommarting och höstting på häradets ordinarie tingsplats (tingstad el tingsted i äldre språk). Häradshövdingens uppgift på tinget var begränsad till att uttala dom, det vill säga att meddela vad lagen stadgade i målet samt att utfärda och sigillera dombrev. Målen avgjordes av en häradsnämnd, eventuellt efter hörande av vittnen och edgärdsmän. Häradshövdingen skulle också utfärda kungörelse om eventuella extraordinarie häradsting. Att kalla häradshövdingen för domare är direkt olämpligt, eftersom detta begrepp i äldre tid oftast åsyftar häradsnämndens ordförande. (källa)
3. Kallelse av okända borgenärer sker genom rättens kungörelse av stämningen i offentliga tidningar. Kallelse av parter, vittnen och sakkunniga till rättegång skall alltid ske skriftligen, i vissa fall med post med delgivningserkännande eller mottagningsbevis, i vissa fall genom stämningsman. (källa)
4. Kungörelse (även proklamation eller deklaration) kallas i offentligt svenskt språkbruk det massmedium, ett offentligt meddelande av påbud, föreskrifter eller underrättelser, som ska ses som rättsligt bindande, eller är av en sådan vikt att deras allmänna spridning anses önskvärd. (källa)