Kungason Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kungason

1. Den gamla häxan har en gång hittat en föräldralös liten flicka på vägen och håller henne fången i sin hydda i Hellaskogen. Hon vill uppfostra henne till trollkvinna. En dag sitter flickan vid bäcken och speglar sig med en blomsterkrans i håret då hon överraskas av en kungason, som har dragit ut i världen för att finna sig en drottning. Han blir betagen av den lilla gåspigan och vill byta sin krona mot hennes blomsterkrans, men när de skall dra bort tillsammans hindrar häxan henne med sina trollkonster från att lämna skogen. Kungasonen går sin väg och säger att han inte kommer tillbaka förrän en stjärna har fallit ned från himlen och en sagoblomma slagit ut. Lite senare kommer spelmannen och två borgare från Hellabrunn ut och frågar häxan om hon kan säga vem som skall efterträda den gamle kungen, som just har dött. Hon svarar att det blir den som vid middagstid drar in genom stadsporten och borgarna återvänder nöjda hem medan spelmannen blir kvar ute i skogen hos gåspigan. Han hjälper henne att övervinna häxans trollmakt så att hon kan göra sig fri. Då hon uppsänder en bön om sina föräldrars beskydd faller en stjärna från himlen och sagoblomman slår ut, och hon kan ta kungasonens krona på huvudet och lämna skogen med spelmannen. (källa)
2. Ingen av bröderna återfann sin kvinna. Völunds konstfulla smide väckte dock uppmärksamhet och kung Nidud i Svitjod lät fängsla Völund på en holme med sönderskurna knäveck för att få honom att smida dyra smycken åt kungen och hans familj. Efter en tid kom kungens två söner till holmen för att beundra smyckena. Völund högg av deras huvuden och av deras kranier tillverkade han silverbeslagna dryckesskålar till kungen, av deras ögon ädelstenar till drottningen och av deras tänder ett halsband till kungens dotter Bödvild. Han samlade också upp kungasönernas blod i två skinnsäckar. (källa)
3. Askungen (franska: Cendrillon, av cendre, 'aska') är hjältinnan i en mycket spridd folksaga om en ung flicka, som behandlas hårt av sin styvmor och sina högfärdiga styvsystrar, och tvingas arbeta som piga för dessa. Hon förvisas till köket, men vinner slutligen genom skönhet och dygd samt vissa inslag av trolldom en kungasons kärlek. (källa)
4. Karven är en sådan "fredlig" skeppstyp. En karve hade, trots att det varit ett mindre skepp, uppenbart medfört en hög status för sin ägare. I Egil Skallagrimssons saga framgår det att karvarna varit målade på utsidan: "De hade en karve, som roddes av tolv eller tretton man vid var reling och de hade nära trettio man med sig. Detta skepp hade de vunnit under sommarens vikingafärd. Det var målat ovan vattnet och mycket vackert. När de kom till Tore, blev de väl mottagna och stannade där en tid. Karven låg tältad vid stranden framför gården." Både skeppstypens begränsade storlek och dess höga status framgår när sagan senare berättar om Rognvald kungasons skepp. Han hade "en sexårad karve, målad helt och hållet ovan vattnet. I denna hade han med sig tio eller tolv man, som alltid följde honom.". (källa)
5. Fornforskaren Johan Bure besökte orten mellan år 1600 och 1601 för att utforska Bureättens rötter. Han fick av kyrkoherden i Skön höra legenden om att Fale hin unge från byn Birsta (som enligt honom har stavats 'Byrestad', vilket inte kan verifieras i något bevarat källmaterial) i Sköns socken skulle ha räddat en kungason. Fale hin Unges medeltida gravsten fanns på Sköns kyrkogård vid den här tiden, och finns idag inne i Sköns nya kyrkas vapenhus. Johan Bure väljer att tolka Byrestad till "Bures stad", och utser Fale hin unge, som han kallar Fale Bure, till stamfader för Bureätten. Johan Bures version är att Fale Bure räddade den blivande kung Erik Knutsson undan att bli dödad vid slaget vid Älgarås år 1205 som sina äldre bröder av Sverkers män. Fale Bure räddade enligt Johan Bure undan den yngste sonen Erik till sin gård i Byrestad, Medelpad, och "bar Erik undan farligheten, varefter han för säkerhets skull förde honom till Norge". Fale skulle ha låtit bygga Sköns slott, vilket senare skulle ha förvandlats till Sköns gamla kyrka, som helt korrekt var en försvarskyrka. (källa)
6. Palnetoke blev en stor krigare och han gifte sig med en dotter till Stevner, jarl över Bretland (Wales). Enligt sagan tar han hand om kvinnan Äsa som fött kung Harald Blåtand ett frillobarn, Sven (senare kung Sven Tveskägg). Som fosterfar till en "oäkta" kungason hamnar Palnetoke i onåd hos Harald. När Sven blivit vuxen utbryter inbördeskrig i Danmark. Palnetoke dödar Harald Blåtand i ett bakhåll. Hans fosterson Sven Tveskägg blir emellertid vred över illdådet. Palnetoke drar då ut på krigståg och kommer med fyrtio skepp till venderna i södra Östersjön. Här anlägger han sjöborgen Jomsborg. Efter ett antal år dör Palnetoke i Jomsborg. (källa)
7. Apollon hade även en manlig älskare som hette Kyparissos. När denne av misstag hade dödat sin älsklingshjort blev han så förtvivlad att han av Apollon förvandlades till ett träd, cypressen. Legenden berättas av Ovidius. Apollon hade även en kärleksaffär med den spartanske kungasonen Hyakinthos. (källa)