Kustslätt Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder kustslätt, varianter, uttal och böjningar av kustslätt

Kustslätt synonym, annat ord för kustslätt, vad betyder kustslätt, förklaring, uttal och böjningar av kustslätt.

Vad betyder och hur uttalas kustslätt

Kustslätt uttalas kust|slätt och är ett substantiv.

Ordformer av kustslätt

Singular

kustslätt
obestämd grundform
kustslätts
obestämd genitiv
kustslätten
bestämd grundform
kustslättens
bestämd genitiv

Plural

kustslätter
obestämd grundform
kustslätters
obestämd genitiv
kustslätterna
bestämd grundform
kustslätternas
bestämd genitiv

Kustslätt är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet kustslätt

  1. Geografiskt sett är landet en kustslätt karakteriserad av sandbankar och laguner som avbryts av Ogooués breda flodmynning. Gabon domineras av det skogbeklädda flodbäckenet till denna stora vattenåder, som med sina bifloder genomlöper 60 % av landets yta. Bifloderna flyter ned från den afrikanska centralplatån norrut mot Ekvatorialguinea och Kamerun och från Kongo-Brazzaville mot öster och söder. (källa)
  2. Ätran genomflyter häradets östra delar och bildar sedan gräns i sydost ned till Falkenberg i söder. Faurås häradsområde omfattar en milsbred kustslätt, som är tätbebyggd och uppodlad närmast havet. Innanför kustslätten ligger berglandets utposter samt platåflikar från det inre höglandet, vilket i Pukaberget når 196 meter över havet i häradets högsta punkt. I nordost ligger sjön Fegen (133 m ö.h.), vilken har sitt utlopp norrut till Ätran. (källa)
  3. Kustlandskapet med sina kustslätter, som finns innanför den sönderbrutna kustlinjen, är 100 - 130 km brett och har en relativ höjdskillnad som är mindre än 20 m. Dessa slätter är oftast, speciellt norr om Finska viken, täckta av leror i tjocka lager, i söder omger de skogklädda bergspartier. I Österbotten bidrar också det här jämförelsevis bra bevarade Subkambriska peneplanet till den jämna topografin, de karaktäristiska österbottniska slätterna. (källa)
  4. Ändmoränen började bildas på havsbotten för omkring 14.500 år sedan, då inlandsisens rand var vid platsen för Fjärås Bräcka. Smältvatten samlades i avloppstunnlar under isen och sprutade med högt tryck ut vid randen, vilket ledde till att sand, grus och sten lagrades i kullar utanför isen, medan lerslammet avlagrades längre bort och bildade mäktiga lager på det är den nuvarande kustslätten, vid Fjärås station mer än 80 meter djupt. Avlagringar av morän samlades med smältvatten och genom att föras fram inuti och framför isen, då isen under lång tid rörde sig fram och tillbaka på ungefär samma plats. Kullarna bildade så småningom en vall. När inlandsisen drog sig tillbaka, efterlämnade den en undervattensrygg bestående av sten, morän, grus och sand. (källa)
  5. Området väst om isranden är utjämnat av smältvattnet från isen och är därför överlag sett mycket flackt med sandiga hedslätter (hedesletter - ett sandur-landskap från Weichsel) och kullar (bakkeøer - rester av moräner från den näst senaste nedisningen, Saaleistiden, som vanligtvis jämnats ut av jordflytning och frostsprängning). Området öster och norr om isranden är däremot präglat av moränavlagringar från Weichsel och är mycket kuperat. Nordjylland är dessutom präglat av en tredje landskapstyp, havsband med plana kustslätter. (källa)
  6. Bygdeå omges av småkullig kustslätt, starkt påverkad av årtusenden av inlandsis och sedermera havets svallningar. En dalgång inramad av en östlig förkastningslinje omger byn. Med tiden har dalgången gått från att finnas mer än 200 meter under havsytan till att bli en långgrund havsvik och slutligen bördig åkermark. Genom denna lägsta linje och i utkanten av byn rinner Storbäcken. Inlandsisen har också lämnat sina tydliga spår i Bygdeås berggrund. Nere vid Kvarken syns tydligt den riktning NNV-SSO som inlandsisen hade i sitt slutskede. På läsidorna av berghällar i dagen framträder stråk av kraftigt svallad morän i riktning NNV-SSO. Svallningen av landskapet framträder också tydligt nere vid kusten. De närmast liggande skären (Vitskäret, Vitskärshällan, Prästskäret) är kraftigt svallade och uppvisar alla sandstränder på läsidan vilket helt avhängigt av den kraftiga svallningen på havssidan där sanden svallats bort men burits runt av havsströmmarna. Svallningen av den ursprungliga moränen ger landskapet en karg karaktär, förutom i ovannämnda dalgång där finare sediment ser till att höja växtkraften. Den icke odlade marken domineras av barrskog av låg bonitet där tall dominerar de kraftigast svallade områdena och där gran återfinns på de blötare markerna. (källa)
  7. Kongo-Brazzaville ligger i den centrala, västliga delen av Afrika söder om Sahara, vid ekvatorn. Mot öst avgränsas landet av Kongofloden och dess biflod Oubangui. På den andra sidan av dessa floder ligger Demokratiska Republiken Kongo DRK (Kongo-Kinshasa). Landet har också gräns mot Gabon i väst, Kamerun och Centralafrikanska republiken i norr och den angolesiska exklaven Cabinda i sydväst. Landet har en kort kustlinje mot Atlanten. Den sydvästliga delen av landet består av kustslätt. (källa)
  8. Floden flyter i sin helhet genom Barcelona-provinsen. Den genomlöper centrala Katalonien, från norr till söder, och passerar på sin väg bland annat genom den vida slätten runt Manresa och kanjonen öster om berget Montserrat. Vid utloppet i Medelhavet har floden byggt upp en kustslätt, ett gammalt delta som odlats upp och bebyggts. Barcelona-El Prats flygplats har namnet El Prat (ängen, slätten) efter deltaområdets flacka karaktär. Från källan passerar Llobregat genom comarcorna Berguedà, Bages och Baix Llobregat, mestadels mot söder men närmare mynningen mot sydsydost. (källa)
  9. Ostpreussen gränsade före första världskriget i väster till provinsen Westpreussen, i norr till Östersjön och Ryssland, även i öster och söder till Ryssland. Till sin fysiska beskaffenhet bildade Ostpreussen en del av den i öster och väster gående baltiska sjöplatån och bestod av en av många floder genomdragen, med en mängd större och mindre sjöar, i nordöst och sydväst av kärrtrakter betäckt, vid kusten av dyner omgiven avdelning av nordtyska låglandet, som jämte stora sterila sandslätter med erratiska block även inneslöt många bördiga trakter, särskilt kustslätten söder om Pregel. De största höjderna låg öster om de masuriska sjöarna i trakten av Goldap och söder om Osterode samt nådde omkring 300 m höjd. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.