Kusttrakt synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas kusttrakt

Kusttrakt uttalas kust|trakt.

Ordformer och varianter av kusttrakt

Kusttrakt är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet kusttrakt

Tempererad regnskog dominerad av barrträd är ett sällsynt biom som främst förekommer i regnrika kusttrakter. De största områdena med tempererad regnskog dominerad av barrträd finns i nordvästra Nordamerika.

Den växer vild i södra Sverige. Det finns också ett fåtal populationer längs västkusten och vid Vättern som utgör så kallade bronsåldersrudiment, det vill säga små isolerade populationer som levt kvar sedan den varmare bronsåldern. Den trivs bäst i kusttrakter, men inte i utsatta lägen utpräglat marin miljö.

I Norge finns ljung huvudsakligen i kusttrakterna. I Hedmark (Tron) når ljung till 1 320 m ö h. I allra nordligaste Norge blir ljung något mindre vanlig.

Murgröna förekommer i Europa och österut till Iran. Den förekommer sparsamt i Skandinaviens varmare trakter. I Sverige finns murgröna i de södra och sydöstra kustlandskapen och har sin nordgräns i Västmanlands mälarlandskap, på Öland och på Gotland och återkommer i landskapen kring norra Kattegatt, varefter den kan följas längs Norges milda kusttrakter upp till de yttre delarna av Hardangerfjorden.

Sköns socken ligger norr om Sundsvall vid kring Sundsvallfjärden väster om Alnösundet. Socknen består av kuperad skogig kusttrakt.

Björnbärsarterna växer på torra, varma, helst solöppna lokaler och behöver i regel ett milt och jämnt klimat. De är därför allmännast i kusttrakterna i maritimt klimat. På Skandinaviska halvön förekommer vilt växande björnbär framförallt i Sveriges sydligaste landskap och i kustlandskapen vid Kattegatt och Skagerack, samt därefter spridda längs Norges västkust åtminstone upp till Sogn. Vid Östersjökusten påträffas hithörande arter sällan nordligare än vid Stockholm, till de allmännare i Sveriges östra del hör Rubus nemorosus (även på Åland). Även sötbjörnbär har jämförelsevis stor utbredning i Sverige och Norge. Till de mest härdiga arterna hör sammetsbjörnbär, även kallat sibiriskt björnbär, som kan växa upp till odlingszon 6.

Karerna (grekiska kares) var ett indoeuropeiskt folk som stod i dåligt rykte dels som sjörövare, dels under senare tider som föga pålitliga legotrupper. Deras språk hette kariska. I det inre landet bodde fryger, pisider och lyder. Karerna ska ha härskat över stora områden i förhistorisk tid, men trängdes efter år 1000 f.Kr. tillbaka av grekiska nybyggare av dels jonisk, dels dorisk nationalitet, som slog sig ned i kusttrakterna och på de utanför belägna stora öarna Kos och Rhodos. Bland de joniska städerna på norra delen av den västra kuststräckan kan särskilt nämnas Miletos och Magnesia. Längre mot söder låg de betydande doriska städerna Halikarnassos och Knidos, som med städerna Ialysos, Lindos och Kameiros på Rhodos och med Kos på ön med samma namn, bildade ett statsförbund, det så kallade doriska hexapolis.

De första järnvägarna från södra Sverige och upp till Norrland (Norra stambanan, Stambanan genom övre Norrland) byggdes 1863–1894 i glesare trakter inne i landet och inte vid de folkrikare kusttrakterna. Huvudorsaken till banans placering var militärstrategisk – banan var svårare att angripa där.

Som krigare framträdde Evert Horn då han i det andra polska kriget år 1605 följde med de svenska trupperna till Livland. På så vis kom han att vara med om det svenska nederlaget i september 1605 i slaget vid Kirkholm. Följande år sändes han till Finland för att i kusttrakterna båda upp ett tusen man att ta med sig till Pärnu. I mars 1607 bar Horn Finlands fana vid Karl IX:s kröning i Uppsala. Ett par månader senare sändes han till Emden för att hämta värvat franskt krigsfolk till Sverige. Senast 1608 blev han hovjunkare.