Kvacksalveri Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kvacksalveri

1. Kvacksalveri är en verksamhet där man utan erforderliga kunskaper ger verkningslösa eller farliga medicinska eller påstått medicinska behandlingar. En person som ger sådana behandlingar kallas för kvacksalvare.
2. Förbud mot olika former av kvacksalveri finns i många länder. Sådana förbud innebär en avvägning eftersom individer i ett fritt samhälle kan anses ha rätt att betala för behandlingar som de önskar få, även om dessa inte har vetenskapligt stöd. I Sverige regleras detta i Patientsäkerhetslagen. Behandling av vissa allvarliga sjukdomar, som cancer och epilepsi, och genomförande av invasiva ingrepp får endast utföras av legitimerade yrkesutövare som läkare eller tandläkare.
3. Ett tänkbart exempel på kvacksalveri är tvivelaktig marknadsföring av bantningspreparat med påstått fantastiska egenskaper ("mirakelpiller"). I strikt bemärkelse är en kvacksalvare en person som utan behörighet utövar medicinsk verksamhet som är reserverad för läkare eller tandläkare. Det har tidigare varit en brottsrubricering i svensk lagstiftning, förbudet kvarstår, men termen kvacksalveri används inte längre i lagtexten.
4. Alternativmedicin är synonymt med kvacksalveri och begreppet introducerades i mitten av 1970-talet som en samlande beteckning för behandlingar som bland annat tidigare gick under beteckningen kvacksalveri, bland annat naprapati.
5. 21 september 1915 infördes en ny lag på området. Där angavs i detalj vilka som hade behörighet att utöva medicinsk verksamhet. Lagen innehöll också förbud utfärdats mot vissa typer av kvacksalveri. Om någon obehörig mot ersättning behandlade venerisk sjukdom, tuberkulos, cancer eller smittsam sjukdom som var föremål för särskilda föreskrifter, eller genomförde hypnotisk behandling eller allmän bedövning, angav lagen ett bötesstraff från 50 till 1,000 kronor. Vid yrkesmässigt utövande kunde straffet höjas till fängelse i högst ett år. Samma bötesstraff kunde utdömas om någon obehörig och yrkesmässigt genomfört behandling som kunde medföra fara för liv eller hälsa, såvida inte Strafflagens bestämmelser var tillämpliga. Apoteksvarustadgan av 14 november 1913 gjorde det också förbjudet för andra än apoteksföreståndare att sälja apoteksvaror, med vissa undantag. Straffet var böter från 10 till 1,000 kronor. (källa)