Kvadratmeter Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kvadratmeter

1. Odlingen man nu grävt ut och undersökt i Inre hamnen har varit belägen i kvarteret Skeppsholmen, intill Spinnhuset och Skeppsvarvet. På en karta från 1798 kan man se att odlingen vid den tiden var 6000 kvadratmeter stor. (källa)
2. Först 9, 5 miljoner kvadratmeter igenombommad butiksyta i USA under 2017. (källa)
3. Vid 1400-talets slut var Stockholms stads gator stenlagda med ränndalar. Under 1700-talet indelade man ibland gatan i rutmönster ej större än 3 till 4 alnar (180–240 centimeter). Rutindelningen syftade till att stabilisera gatstenen. Rutindelningen användes även dekorativt. Norrbron fick Stockholms första trottoar av huggna stenar 1809, trottoarens höjd var 35 centimeter från gatan. Klagomålen på gatorna var dock många. Överståthållaren klagade i sin ämbetsberättelse 1827–1932 på att gatorna är illa lagda med ojämn sten, saknar trottoarer och på många ställen saknas rännstenar, varför de är svåra att renhålla, obekväma för åkande och särskilt för gående personer. År 1837 kom gatuläggare från Berlin som lärde de svenska stenhuggarna bli skickligare på sitt jobb. I början av 1900-talet användes oftast det som kom att kallas "fältsten" (kullersten), på 1920-talet började man använda "smågatsten" (se bilden till höger). Lokalt i och kring stenbrotten i Bohuslän, som stod för en stor del av produktionen av granit till gator, vägar och hus, kallas smågatstenen för knott. Från 1920- till 1950-talet pågick stora stenläggningsarbeten på Sveriges riksvägar. Gatsten av granit var vid den här tiden billigare och mer lättåtkomligt än asfalt, och depressionsåren ledde till att många vägar stenbelades då det sysselsatte svensk stenhuggningsindustri och stenläggare. Det var ett tungt jobb, en kvadratmeter gatsten väger drygt 200 kilogram (genomsnittsstenen är en kubikdecimeter stor och kubformad) vilka sattes ut för hand. År 1953 var exempelvis hela dåvarande Riksväg 2 belagd med gatsten. I mitten av vägen lades ett lager kol som mittlinje vilket gav vägarna ett karaktäristiskt "ormskinnsmönster". Efterkrigstidens höjda kostnader för arbetskraft, asfaltens positiva egenskaper, bland annat ansågs den betydligt regnsäkrare (inte hal som gatsten) ledde till att de gatstensbelagda landsvägarna asfalterades efter hand. I många fall lades ett lager asfalt ovanpå gatstenslagret. Antalet landsvägar som är gatstensbelagda är numera fåtaliga. Ett exempel är Kristianstadsvägen/Riksväg 9 i Simrishamn från Tobisvik i stadens utkant in till centrum. (källa)
4. Hektar (ha) är en areaenhet som förtecknas med enhetssymbolen ha. En hektar är 10 000 kvadratmeter (m²), 10 kilokvadratmeter k(m²), 1 kvadrathektometer (hm²) eller 0,01 kvadratkilometer (km²), vilket motsvarar arean av en kvadrat med 100 meters sidor (100 m × 100 m). Den här äldre enheten inom metersystemet används främst vid mätning av landområden, oftast skog och jordbruksmark men även större tomter (från cirka 1,0 ha). (källa)
5. Bertil Hedenstierna gjorde på 1940-talet ett försök att systematisera uppdelningen i öar, holmar, kobbar och skär. Enligt hans definition var en ö minst 50 hektar stor, en holme 5–50 hektar stor, en kobbe under 5 hektar och ett skär mindre än 1000 kvadratmeter stor. (källa)
6. En insjö eller bara sjö (IPA: eller ) är en vattensamling som inte är en del av havet och inte heller ett vattendrag. Någon allmänt accepterad undre gräns för en sjös storlek finns inte, i Sverige räknas vattensamlingar med en yta på minst en hektar (10 000 kvadratmeter), antalet sjöar blir på så sätt nära 96 000. (källa)
7. För uppvärmning av bostad behövs cirka 75W per kvadratmeter golvyta. Om bostaden är 100 kvadratmeter behövs 75 x 100 = 7,5 kW i effekt för en fungerande uppvärmning. Vissa kaminer har en luftspalt inbyggd i eller runt kaminen, när kaminen blir varm uppstår konvektion i denna luftspalt som därmed påskyndar uppvärmningsprocessen. (källa)
8. Svampen har blekgula elliptiska sporer, cirka 8 x 4,5 mikrometer i storlek. Den förekommer ofta i grupper, som ibland kan breda ut sig över flera kvadratmeter. (källa)