Kvartersnamn Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kvartersnamn

1. I Stockholms kommun är gatunamnsskyltar enhetliga, vita med svart text, gatunamnet står överst och under en horisontell linje finns husnummer med stor text och kvartersnamnet med lite mindre text. Stavningen sker alltid med stora begynnelsebokstäver om gatunamnet består av flera ord. På liknande sätt stavas kvartersnamnet med undantag för förkortningen av ordet "kvarter", det stavas med liten begynnelsebokstav och skrivs kv., till exempel kv. Ugglan Större. I Huddinge kommun har gatunamnsskyltar utformats liknande Stockholms, dock saknas kvartersangivelse. I Visby innanför ringmuren är gatunamnsskyltarna vita med svart text i frakturstil för att harmoniera med bebyggelsen. Uppsala har kvar den klassiska utformningen av gatuskyltar, vit text på blå grund. Skylten är oftast emaljerad och anger även kvartersnamnet. (källa)
2. Trakten blev även till utflyktsmål för Kungsholmens arbetarfamiljer. Här kunde de komma ut till friska luften med matsäck, filtar och musikinstrument. Den lantliga trakten föranledde Tomt AB Hornsberg att 1876 förvärva mark för att några år senare anlägga Hornsbergs villastad. Men blev aldrig någon framgång, mycket beroende på all fattigdom och fabriker i omedelbar närhet och bolaget lyckades inte sälja en enda tomt. Idag påminner bara några av de romantiska kvartersnamnen om Hornsbergs villastad. (källa)
3. Kvartersnamnet "Spikbrädan" föreslogs som namn för Stockholms stadsfullmäktige den 30 oktober 1950 då ett förslag om ändrad och utvidgad stadsplan för stadsdelarna Örby och Stureby lades fram. Flera kvarter för flerbostadshus runt om Spikbrädan heter istället "Bastuhagen", "Farfarstäppan" och "Gubbtäppan" medan villorna i närheten har kvartersnamn som refererar till sågindustrin, exempelvis "Timmerlasset", "Stöttingen" och "Getdoningen". Bastuhagsvägen var, innan det blev en gata fram till fastigheten, en mindre väg från Örbybanan längs med det som idag är Skönsmovägen som ledde till det lilla torpet i området, Ektorp som låg där Sturebyskolan ligger idag. Kvarteret låg i det som tidigare var Örby, tillhörande Örby säteri. Enligt en karta från 1934 var området inte bebyggt men villatomter hade ritats ut där flerbostadshusen idag ligger. Detta ändrades dock i senare stadsplaner. (källa)
4. Göteborgs landerier, från tyskans länderei, vilket ungefär betyder "bruksjord" (se landeri) var inledningsvis jordbrukmarker som låg på staden Göteborgs donationsjord, det vill säga mark utanför vallgraven som tilldelats av kronan, och som främst användes för stadens livsmedelsförsörjning. Inledningsvis var dessa landerier ofta betesmarker men mot slutet av 1600-talet och under 1700-talet blev det allt vanligare att landerierna bebyggdes med ståndsmässiga fastigheter, speciellt på landerier som låg längre bort och ofta norr om Göteborg. Dessa blev i många fall sommarvisten och liknande för Göteborgs bättre bemedlade, samtidigt som de fungerade som lantbruk. Flera huvudbyggnader på Göteborgs landerier finns kvar, men ofta mycket ombyggda. Landerierna har gett upphov till stadsdelsnamn, stadsdelsnämndsområden och primärområden, liksom gatu- och kvartersnamn. (källa)
5. Lindström, Frans (1979). Stockholmskvarter: vad kvartersnamnen berättar. Stockholm: Almqvist &. (källa)
6. På grund av trafikutvecklingen på E4 och E18 har bebyggelsen intill Järva krog, i området Ritorp rivits i omgångar, då husen inte kunnat bebos på grund av bullret. Själva värdshuset revs 1968 men namnet lever kvar i Scandic-hotellet Järva Krog och i namnen på trafikplatsen och busshållplatserna. Nuvarande kvartersnamnet Krögaren påminner om platsen där krogen en gång låg. (källa)
7. Kvartersnamnet "Skravelberget" omnämns redan på 1660-talet i stadsingenjören Anders Torstenssons tomtbok som "Skraffelberget". Troligen fanns här ett mindre berg som var skrovligt eller en kulle med lössten – skravel – och namnet påminner om de geografiska förhållanden som på 1600-talet rådde vid Packaretorget (nuvarande Norrmalmstorg). På 1700-talets början och Petrus Tillaeus tid var dagens Skravelberget mindre (karta 1733, nr 23: Skrafwelberget mindre) till sin största del ett vattenområde av Packaretorgsviken. (källa)
8. Området bebyggdes ursprungligen (såsom kvartersnamnet antyder) av universitetets naturvetenskapliga institutioner, som här hade såväl laboratorier och undervisningssalar som tjänstebostäder. Under 1990-talet fram till 2003 flyttade dock flertalet av naturvetarna vidare till modernare lokaler på Uppsala biomedicinska centrum (BMC), Polacksbacken och Ångströmlaboratoriet, och efter en renovering används lokalerna sedan 2004 som Humanistiskt centrum. Namnet kvarteret Kemikum kvarstår dock i stadsplanen. Fyra av kvarterets byggnader klassas idag som byggnadsminnen. (källa)
9. På sydöstra sidan av Huddingevägen utökades industriområdet enligt stadsplanen Pl. 5148 A som fastställdes 1958. Den delen kom att kallas Hagsätra industriområde med ett tiotal fastigheter och kvartersnamn som Nyodlaren, Krakstören, Stubbekarlen och Brännlandet. Älvsjö tillsammans med Hagsätra industriområde kallas av Stocholmsstad Älvsjö Företagsområde. (källa)
10. Ångtvätten gav upphov till 14 tvättrelaterade kvartersnamn på norra delen av Stora Essingen, utöver Ångtvätten bland annat kvarteren Tvålen, Tvättkorgen, Tvättbrädan, Tvättbaljan, Bykkaret, Mangeln och Rotborsten. Även två gatunamn har anknytning till Essinge Ångtvätt: Strykerskevägen och Tvätterskevägen. Själva ångtvätten förstördes 1963 i en brand och verksamheten lades ner. (källa)