Kvinnofråga Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kvinnofråga

1. Kvinnofrågan uppstod som begrepp som en konsekvens av den omfattande samhällsförändringen i Sverige i samband med industrialiseringen. I det föregående ståndsamhället var befolkningen självförsörjande, vilket gav kvinnan en tydlig roll i samhället och gjorde henne till en nödvändig del i produktionen. Då hushållet under denna tid var den främsta produktionsplatsen, var kvinnoarbetet i hemmet en väsentlig del i samhällets verksamhet. (källa)
2. Pjäsen var Agrells första att spelas på Södra Teatern och föregicks av Räddad som hade haft urpremiär på Kungliga Dramatiska Teatern den 18 december 1882. Räddad hade blivit en succé och väckt stor uppmärksamhet. Småstadslif är till skillnad från Räddad ett lustspel, men innehåller också allvarligare inslag, bland annat ger den en pessimistisk syn på den så kallade kvinnofrågan. Enligt pressen var publiken mycket road av pjäsen och skrattade högt. När ridån gick ner fick pjäsen hjärtliga applåder och publiken ropade att författaren skulle komma in på scen och ta emot publikens bifall. Publiken meddelades dock att hon redan hade lämnat teatern. (källa)
3. 1958 – Några synpunkter på kvinnofrågornas historiska utveckling. (källa)
4. Vid andrakammarvalet 1936 valdes Rönn-Christiansson in i riksdagen som SKP:s första kvinnliga riksdagsledamot, och vid tiden för sitt inval var hon blott 34 år gammal. Hon var unik för sin tid då hon framhöll att frågan om hemmens ekonomi inte var en kvinnofråga utan en samhällsfråga. Under sin tid i riksdagen framlade Rönn-Christiansson trettiotal motioner, flertalet rörande socialpolitiska frågor, såsom rätten till bedövning vid förlossning och lika lön för lika arbete mellan män och kvinnor. Hon föreslog även i en motion 1945 att lärarna skulle fråntas rätten att aga barn i folkskolan och bemöttes starkt av dåtidens samlade vetenskap, men avfärdade dessa "rottingpedagoger" och hänvisade istället till barnens föräldrar, som hon ansåg var viktigare sakkunniga. (källa)
5. Lone Dybkjær blev medlem av Radikale Venstre 1968 efter att träffat en av partiets då viktigaste politiker, Kristen Helveg Petersen. Vid sidan om sitt ordinarie arbete hade Dybkjær utfört ett antal olika student- och u-landsarbeten, däribland som volontär vid ett internationellt studentcenter som tog emot människor från de olika u-länderna. Hon kom att göra uppror inom sitt eget parti och få allas ögon på sig när hon vid landsmötet 1970 protesterade mot könsdiskrimineringen och den styvhet som präglade mötet. Hon motsatte sig även det etablerade bruket av kvinnoutskott som tog hand om kvinnofrågorna, hon insisterade på att dessa skulle ersättas med "jämställdhetsutskott". (källa)
6. Elisabet Hermodsson utbildade sig efter studentexamen 1947 i rytmik vid Institut Jaques-Dalcroze i Stockholm 1947–1949 samt i bildkonst vid Konstfack 1952–1958, och hon studerade även filosofi. Hon debuterade litterärt 1966 med bilddiktsamlingen Dikt-ting. Under 1970-talet var hon engagerad i kvinnofrågorna, och redigerade och medverkade i Kvinnors dikt om kärlek (1978). Hon är även känd för sina visor, som hon själv sjungit in på album som Vad gör vi med sommaren, kamrater? (1973) och Disa Nilsons visor (bok 1974, album 1975). (källa)
7. Kvinnoseparatism - att kvinnor ska hantera kvinnofrågor utan inblandning av män. (källa)
8. Framåt var en tidskrift som gavs ut mellan åren 1886 och 1889 med Alma Åkermark som ansvarig utgivare och redaktör. Första året gavs den ut av Göteborgs Kvinnoförening, mellan åren 1887 och 1888 av "Göteborgs kvinnliga diskussionsförening" och 1889 av den numera gifta Alma Breinholm-Åkermark tillsammans med sin man Albert Breinholm. Tidskriftens ledord var: Döm ingen ohörd, Genom skäl och motskäl bildas öfvertygelser. och Fri talan. Skribenter som Ellen Key, Herman Bang, Viktor Rydberg, Victoria Benedictsson, Georg Brandes och Ola Hansson deltog i tidskriften som var ett obundet diskussionsforum för ny litteratur och samhällsfrågor, främst med inriktning på kvinnofrågor, sexualpolitik, arbetar- och fredsfrågor, vegetarianism och yttrandefrihet. (källa)
9. Fiske föddes i Møre og Romsdal fylke. Hon avlade teologiska examina i Oslo 1980 och 1981. Solveig Fiske inledde sin prästgärning i Elverum 1981. 1994 blev Fiske kyrkoherde i Løten. Fiske som visat ett starkt engagemang i kvinnofrågor, även internationellt. Hon var ordförande i Norsk kvinnelig teologforening. Den 13 oktober 2006 utnämndes Fiske till ny biskop av Hamar stift. Hon vigdes till biskop vid gudstjänst i Hamar domkirke 17 december 2006. (källa)
10. Petersens politiska engagemang började på gymnasiet, då hon gick med i Det Konservative Folkeparti 1931. Hon engagerade sig bl.a. i kvinnofrågor och upprättade ett lokalt kvinnoförbund i Kolding 1936. Hon blev invald i Koldings stadsfullmäktige 1943, ett mandat som behöll till 1949, som den yngsta kvinnliga kommunalpolitikern i Danmark. Hon var bl.a. ledamot i stadens social-, förskole-, och utbildningsnämnder. Hon kom in i Folketinget som suppleant för Flemming Hvidberg 1959. Hon fick behålla detta mandat i samband med Hvidbergs död samma år. Samma år gifte hon sig med partikollegan och professorn Orla Strange Petersen. I Folketinget satt hon bl.a. i social- och utbildningsutskotten, var ledamot i Kvindekommissionen (1965-1974) och Folketingets grönlandsfond (1973), samt konservativ representant i Statens Kunstfond från 1964. Hon utmärkte sig även i ett antal sakfrågor, bl.a. som förespråkare av att Danmarks Radios TV-monopol skulle upphävas, som kritiker av Christiania och upprättandet av Roskilde Universitetscenter och som motståndare av statligt stöd till Jens Jørgen Thorsens Jesusfilm. Hon var även morståndare av legaliseringen av pornografi. Hon förlorade sitt mandat i valet 1973. (källa)