Kvinnoideal Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kvinnoideal

1. Synen på kvinnor i Storbritannien under drottning Viktorias regeringstid (1837–1901) påverkade könsroller och kvinnoideal internationellt under samtiden, då det brittiska imperiet gjorde Storbritannien till en världsmakt och dess kultur influerade hela världen. Det brittiska kvinnoidealet under den viktorianska tiden påverkade främst Västvärlden men spred sig med kolonialismen även till den övriga världen. (källa)
2. Året därpå skriver hon i sin bok Det förkrympta kvinnoidealet: "Nittionio procent av kvinnorna i vår kultur är neurotiker, eller kanske nittioåtta, för att vara säker på att inte överdriva." En neurotiker är enligt Backberger en person "som genom inverkan från en hämmande och frustrerande omgivning fått sin förmåga förstörd att till fullo utnyttja sin fysiska och psykiska kapacitet". (källa)
3. Crusenstolpe liknar tre av Sveriges främsta skådespelerskor under 1820-talet, Sara Torsslow, Charlotta Eriksson och Elisabet Frösslind, vid en ros eller tulpan, en jasmin eller tusensköna och en lilja eller förgätmigej, Torsslow ansågs representera "det djupt skakande", Eriksson "det milda behaget och den kvinnliga älskvärdheten", och Frösslind "det småtäcka, det småkvicka, det naiva". Som person beskrivs hon som intelligent, opåverkad av smicker och avund, utan högfärd och inbilskhet, flitigt arbetande på sin utveckling. Hon personifierade på många sätt det då rådande "ljuva" och "spröda" kvinnoidealet. Hösten 1836 tyckte tidningen Freja att det var "glädjande att se, det m:ll Lind allt mera och mera utvecklar anlag att en dag kunna remplacera den i sin genre alltid oöverträffliga fru Frösslind", "M.ll Lind" som det talas om är sångerskan Jenny Lind. (källa)
4. Mellan 1850 och 1860 arbetade Rossetti i huvudsak i akvarell, teckningarna av hustrun Elizabeth Siddal och det idealiserade porträttet av henne, Beata Beatrix, är också viktiga. Hon och William Morris hustru Jane Morris försåg Rossetti med ett kvinnoideal som går igen i hela hans verk. "Nubila jungfrur" med rådjursögon, lång hals, rak näsa och liten mun med markerad amorbåge, böljande röda lockar, jadegröna ögon och alabastervit hud var Rosettis skönhetsideal. Dessa smyckelika kvinnomotiv flankerade han gärna med rosor, körsbärsblom, vita liljor och medeltida musikinstrument. Stämningen är drömmande, introvert och transliknande. Romantik, erotik och religiositet ingår förening och koloriten är glödande. (källa)
5. Hon filmdebuterade 1912 i kortfilmen An Unseen Enemy och slog igenom 1915 i Nationens födelse, i rollen som nordstatsflickan Elsie Stoneman. Lillian Gish var en av stumfilmens allra största stjärnor och representerade den tidens kvinnoideal – ljuv, spröd och hjälplös. Gishs mest minnesvärda roll är som Lucy i Broken Blossoms – hennes tysta, återhållna utspel när hon gömmer sig i garderoben och dörren slåsönder av hennes berusade far. (källa)
6. Barnalstring spelade en stor roll i diktaturens propaganda, där ökade födelsetal framställdes som en patriotisk plikt. I propagandan framställdes moderskapet som den enda meningen med en kvinnas liv. Flickor uppmuntrades att gifta sig tidigt. Kvinnor som hade fött fyra barn eller fler tilldelades statliga utmärkelser i olika grader, högre ju fler barn som hade fötts. Eftersom diktaturen enligt kommunistisk ideologi också formellt hyllade principen om jämställdhet mellan könen, framställde propagandan statens kvinnoideal som en superkvinna, som var kapabel att yrkesarbeta mycket och effektivt, engagera sig politiskt i samhällslivet, och samtidigt föda och uppfostra minst fyra eller fem barn och gärna fler, på en och samma gång. I likhet med andra regimer i kommunistblocket, var det dock enbart i det offentliga livet jämlikhet mellan könen prioriterades. Resultatet var att kvinnor i tillägg till yrkesarbete och politiskt engagemang, på grund av rådande normer, också fick sköta hela hushållsarbetet. (källa)
7. Lydia Wahlström var dotter till kyrkoherden Johan Gustaf Wahlström och Ida Rebecka Schmidt. Hon hade tre äldre systrar. Som barn upplevde hon att hennes far egentligen hade önskat sig en son och ansträngde sig därför i största möjliga mån för att bete sig som en pojke. I en skildring av sin mor pekar hon dock också på "att man väl mycket överskattar moderskärleken på faderskärlekens bekostnad. Men framför allt har jag lärt mig att man inte behöver idealisera sina föräldrar för att hålla av dem". Wahlström närde tidigt en dröm om att få bli prästvigd som sin far och har själv berättat att insikten om att hennes könstillhörighet skulle hindra det kom som en chock. Redan som ung var hon främmande för dåtidens kvinnoideal och svor att aldrig visa sig undergiven någon. (källa)
8. Diagnosen beskrivits idag som en kultursjukdom som berodde på dåtidens kvinnoideal där medel- och överklassens flickor var satta på svältkost, snördes hårt med korsetter och skulle leva ett stillasittande liv. Bland annat anses svagheten ha orsakats av anemi, i regel förorsakad av järnbrist. Att diagnosen försvann kring 1920-talet förklaras med samhälleliga förändringar som bland annat medförde förändrade levnadssätt, andra ideal, förbättrade sociala och legala förhållanden för flickor och kvinnor samt förbättrade närings- och boendeförhållanden. (källa)