Kvinnoroll Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kvinnoroll

1. Hon spelade tragedi - då Marie Louise Marcadet avgått 1795 tävlade Morman och Fredrica Löf om tragiska roller tills Maria Franck intagit platsen som tragedienne - men främst så kallade "demoniska" kvinnoroller. Efter sin debut meddelade hon direktionen att hon endast tänkte dubblera Dramatens två stjärnskådespelerskor Fredria Löf och Marie Louise Marcadet. Hon var sin tids mest uppskattade framställare av negativa kvinnliga roller, hon spelade häxor, mörderskor osv och framställde dem så skickligt, att "publiken älskade och avskydde henne", men hon spelade även Klytaimnestra, Jocasta, Penelope, Statira, Zenobia och drottning Kristina. Hon spelade Beata Ribbing i Gustav Adolf och Ebba Brahe 1794, baronessan i Tadelskolan 1795 och Marcellina i Figaros bröllop 1799 och grevinna Åkerkrona i Det oskyldiga bedrägeriet några månader före sin död 1802. (källa)
2. Syskonbädd består av tre akter. Bakgrundshistorien är att huvudpersonen Harriet har placerats på psykiatrisk anstalt av sin man eftersom hon ställt obekväma och kritiska frågor om verkligheten, det rationella moderna samhället och kvinnorollen. (källa)
3. Sedan 1899 tillhörde hon Nationaltheatret, där hon tolkade ett stort antal av de förnämsta kvinnorollerna i skådespel av Bjørnstjerne Bjørnson (Borghild i Sigurd Jorsalfar, Klara Sang i Over ævne, Tora Parsberg i Paul Lange og Tora Parsberg, Klara Ernst i Kongen, Maria i Paa Storhove, titelrollen i Maria Stuart i Skottland och Ragna i Daglannet), Ibsen (Maja Rubek i Naar vi døde vaagner, Eline Gyldenlöve i Fru Inger till Östråt, Gerd i Brand), Gunnar Heiberg (titelrollen i Harald Svans mor och Tante Ulrikke, Cornelia i Kjærlighed til næsten, Ilka i Det store lod och Karen i Kjærlighedens tragedie), Hamsun, Obstfelder med flera. (källa)
4. Synen på Elsa Beskows bilderböcker har växlat genom åren. Hennes borgerliga familjeskildringar har ibland ansetts idylliserande med en patriarkalisk man som bestämmer och moderliga kvinnor som fogar sig i sin kvinnoroll. Å andra sidan har det påpekats att det i själva verket ofta är kvinnorna som ordnar och ställer i böckerna och att barnen kan vara mindre anpassade och mer äventyrliga än gängse barnuppfostran föreskrev. (källa)
5. Den fallna kvinnan figurerade mycket i litteratur, artiklar och debatter om vad som idag kallas prostitution, snarare än som en del av reglementeringen. Begreppet användes särskilt under slutet av 1800-talet, i samband med sedlighetsdebatten. Om begrepp som "liderlig" eller "lös" hänvisar till varför en kvinna kunde bli reglementerad eller vad som ledde till hennes situation, hänvisar "fallen" till denna situation specifikt. En kvinna som var avvikande från tidens kvinnoroll. "Fallen" från moralen och sedlighetens bana. En del av reglementeringen, eller en icke-registrerad liderlig kvinna. Exempelvis en kvinna ur medelklassen som blivit förförd, och nu ''fallit'' från bättre omständigheter. Kanske i behov av räddning, om det var möjligt. Fallen kunde också hänvisa till den fattiga kvinnan som sålde sex på grund av nöd- ädel- och populär inom exempelvis litteratur och räddningsorganisationer. Begreppet fallen användes följaktligen inte av läkare eller andra myndigheter, istället användes det av allmänheten i ett beskrivande, eller fiktionaliserande, av hur eller varför en kvinna var avvikande (prostituerad). (källa)
6. Voss debuterade 1935 som Georgine i Oskar Braatens Den store barnedåpen på Det norske teatret, där hon bortsett från två korta uppehåll vid Rogaland Teater och Riksteatret var anställd. Med skarp realistisk känsla spelade hon en rad kvinnoroller i Braatens skådespel, Nastja i Maksim Gorkijs Natthärbärget, fru Buch i Helge Krogs bearbetning av Cora Sandels Kranes konditori och Indiana i Olav Duuns Medmenneske. Hon visade sig också som en säker stiliseringskonstnär, bland annat i Federico García Lorcas Yerma, Bertolt Brechts Den kaukasiska kritcirkeln och Den goda människan i Sezuan, och i pantomimisk stil i Eugene O'Neills Kejsar Jones. (källa)
7. Under sin karriär har Lagercrantz belönats med och nominerats till flera priser. 1993 mottog hon filmtidskriften Chaplins pris för sina stridbara kvinnoroller och 1994 nominerades Lagercrantz till en Guldbagge i kategorin Bästa skådespelerska för sina insatser i filmerna Drömmen om Rita och Morfars resa. För sina insatser i Lust och fägring stor belönades hon med en Silverdelfin vid en filmfestival i Troia och nominerades även till en Guldbagge för samma rollprestation. (källa)