Kvinnsperson Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kvinnsperson

1. Margareta återvände till Sverige 1524, trolovades i augusti det året, dagen efter Hoyas ankomst till Sverige, och gifte sig 15 januari 1525 i Stockholm med greve Johan av Hoya. Hennes andra äktenskap var arrangerat av hennes bror kungen av politiska skäl. Enligt Peder Svarts krönika kallade Gustav Vasa till sig änkorna och döttrarna till de män som avrättats under Stockholms blodbad och uppmanade dem att gifta sig för rikets bästa eftersom han såg "många kvinnspersoner, men männen däremot äre ganska få", och att de inte skulle tveka att gifta sig även med icke adliga män för rikets skull. Svart uppger att scenen ägde rum efter kröningen 1528, men den kunde mycket väl ha ägt rum vid hans trontillträde. Under Gustav Vasas första regeringsår var de adliga tyskarna Berend von Melen och Johan av Hoya bland hans viktigaste anhängare, och för att knyta dem till sig arrangerade han äktenskap mellan sin syssling Margareta och Berend von Melen 1523 respektive sin syster Margareta och Johan av Hoya 1524. Giftermålet var inte okontroversiellt i Sverige, där bondeleden kritiserade det liksom de ogillade tyskarna i kungens tjänst och sedan kungens eget första giftermål med en tysk prinsessa. (källa)
2. De kvinnor som togs in till spinnhuset var så kallade lösdrivare, utan ordnat arbete eller bostad. Den som inte hade någon husbonde eller egendom var "försvarslös" och att vara "försvarslös" var ett brott enligt 1723 års tjänstehjonsstadga. Särskilt "lösa kvinnspersoner vilka löpa med korgen kring gator och torg" ansågs skyldiga och skulle förpassas till spinnhuset. (källa)
3. Vid sidan om sitt ämbete som överpostmästarinna ansvarade hon även för Stockholms stads postgång. Hennes viktigaste förtrogna var rikets statsfogde Bernhard Steen von Steenhausen och Olof Jönsson. Tillsammans med dem deltog hon i arbetet med att planera och organisera Finlands postverk. Trots att hon tidigare hade berömts för att ha skött sitt arbete framgångsrikt, fråntogs hon ämbetet 1642 av sekreteraren för handelsärenden Johan Beijer med förklaringen att hon "såsom kvinnsperson och eljest av sine svag- och olägenheter" ej förmått uppehålla tjänsten. Därmed upphörde även Steen von Steenhausens befattning med postväsendet. (källa)