Kväveatom Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kväveatom

1. En peptid (från grekiska πεπτος, "smältbar" eller "ätbar"), är en molekyl som består av en kedja av aminosyror (även kallade monopeptider) som sitter ihop med peptidbindningar till en kort kedja. En peptidbindning är ett specialfall av amidbindningen, en kolatom (med dubbelbindning till en syreatom) binder till en kväveatom (som tillhör en annan peptid och som i sin tur binder till ett väte). De två kol- och kväveatomerna sitter i sin tur fast på var sitt alfakol. (källa)
2. Molekylen kan normalt inte rotera kring bindningen mellan kol- och kväveatomen, eftersom pi-elektronerna i kol-syrebindningen från karboxylsyran delokaliseras över kol-kvävebindningen. En annan konsekvens av delokaliseringen är att kolatomen, syreatomen, kväveatomen samt väteatomen från amingruppen ligger i samma plan. (källa)
3. NO2− skall inte förväxlas med nitroniumjonen som är NO2+. Organiska föreningar på formen R-NO2, där alkyl- eller arylgruppen binder till kväveatomen, kallas nitroföreningar, och gruppen kallas då nitrogrupp. (källa)
4. Först omvandlas ammoniak till karbamoylfosfat (fosfat-CONH2). Ornitin omvandlas till ett karbamidderivat av δ-kväve av karbamoylfosfat. En annan kväveatom sättes från aspartat, som producerar denitrogenerat fumarat, och det resulterande arginin (en guanidiniumförening) hydrolyseras tillbaka till ornitin, som producerar urea. Kvävena i urea kommer från ammoniak och aspartat, och kvävet i ornitin förblir intakt. (källa)
5. Heterocykliska aminer är cykliska kolväten där kväveatomer ingår i själva ringen. Kvävebaserna i DNA- och RNA-molekylerna är uppbyggda av heterocykliska aminer. De så kallade stekytemutagenerna, som bildas då kött steks, utgörs till viss del av heterocykliska aminer. (källa)
6. Azofärgämnen är färgämnen som innehåller en eller flera azogrupper, bestående av två kväveatomer med dubbelbindning mellan, -N=N-. Dessa azogrupper är kromofora och azofärgämnena utgör majoriteten av alla organiska färgämnen. (källa)