Kyrkbacke Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kyrkbacke

1. Åren 1876–77 byggdes den första hamnen på Ven, vid Kyrkbacken på öns västra sida. Denna följdes snabbt av ytterligare två. Anläggningen av hamnarna medförde att en mängd skutskeppare kom att ha sin hemvist på Ven. (källa)
2. Vendels kyrkbacke, Uppland (fjorton båtgravar utgrävda). (källa)
3. År 1526 kom den gamla borgen Gripsholm i Gustav Vasas ägo. Samma år drogs klostret in, för att senare rivas i samband med reformationen. Vid Mariefreds kyrka finns några framgrävda rester av det gamla klostret. Vid platsen, på kyrkbackens södra sida, finns en minnessten över Sten Sture den äldre. Stenen restes år 1905. I reformationens kölvatten växte ett samhälle starkare kopplat till kungamakten upp, delvis befolkat av de hemlösa munkarna. Enligt andra uppgifter tvingades munkarna att flytta till Julita kloster 1526. (källa)
4. Under 1700- och 1800-talet var det många gånger aktuellt att låta riva kyrkan för att bygga en ny, rymligare. År 1838 kom ett erbjudande från Röks församling att slå sig ihop om ett gemensamt kyrkbygge. I Rök föreslogs att den nya kyrkan skulle uppföras vid Hillingstad. I Heda ville man förlägga den till Kolstad eller helst till Heda kyrkbacke. Man kunde inte enas och följden blev att Röks församling byggde en egen kyrka. Heda kyrka blev dock alltmer förfallen och år 1846 beslutades om rivning. Emellertid besöktes socknen av Nils Månsson Mandelgren, som lovordade kyrkans märkvärdigheter och menade att den överträffade såväl Lunds domkyrka och Varnhems klosterkyrka som Vreta klosters kyrka och föreslog församlingen att i stället restaurera den gamla helgedomen. I Heda beslöt man rådfråga byggmästaren Abraham Bengtsson Nyström, som nyss byggt Röks kyrka. Denne besiktigade kyrkan, avstyrkte bestämt reparation och erbjöd sig uppföra en ny. Sockenstämman beslöt för andra gången om nybyggnad. Men åter fick man besök av en kunnig person, professor Carl Georg Brunius. Han var en hängiven älskare av medeltida byggnadskonst och åtog sig att utarbeta ett fullständigt ombyggnadsförslag. Brunius förslag godkändes 1852 och 1857 igångsattes ett omfattande iståndsättande av den skicklige murmästaren C F Ljungberg från Lund. För att skapa ökat utrymme byggdes ett tvärskepp i norr och söder med kor i mitten och en grund östlig absid. 1200-talets gotiska portalomfattning murades in i absiden. Kyrkan försågs slutligen med medeltida trappstegsgavlar och tornet fick en ny huv. Ombyggnaden blev klar år 1858. Därmed räddades största delen av den medeltida kyrkan åt eftervärlden. (källa)
5. Begravningsplatser användes inte sällan som betesmark. De användes även som allmänna samlings- och marknadsplatser. Kyrkogårdar kunde fungera som arbetsplatser, eller som utrymmen för spel och lek. Det förekom även dans inne på grifteplatserna. Man använde dem även som tingsplats, förrättade utmätningar där och läste upp kungörelser eller brev på där. Kyrkoledningen ville förvisa en del alldagliga aktiviteter till kyrkbacken eller till sockenstugan, ty kyrkogården skulle vara en fredad plats. Martin Luther var en av dem som uttalade sig ogillande om tillståndet på dåtidens kyrkogårdar. Kyrkoledningen satte in insatser mot allehanda aktiviteter på kyrkogårdarna. (källa)
6. Ett färjläge på Aaslaluoto i Rimito, sommartid med trafik på Nagu Kyrkbacken. (källa)
7. I den sockenkärna som bildades låg ofta prästgården och klockarbostaden och i närheten brukade en fattigstuga finnas som i senare tider ersattes med ett ålderdomshem. Dessutom hade byn en sockenstuga och handelsbod, samt skola med lärarbostad och en barnmorskebostad. Likaså fanns i regel en tiondebod samt en krog. Om kyrkan saknade ett klocktorn så restes en klockstapel i dess närhet. En smedja brukade också ingå i en kyrkbys ordinarie bebyggelse men på grund av brandrisken brukade denna vara placerad i byns utkant. Kyrkbacken utanför kyrkan där sockenborna regelbundet samlades blev av naturliga skäl bygdens centrala mötesplats och efter att poststationer började införas i landet på 1600-talet, förlades dessa antingen i klockarbostaden eller i annat lämpligt hus eller hemman nära kyrkan. Först när järnvägen drogs genom den svenska landsbygden kring sekelskiftet 1900, flyttades postens lokala verksamheter in i järnvägsstationerna. Därmed minskade många kyrkbyars betydelse då nya centralorter uppstod i anslutning till stationssamhällena. (källa)
8. Möjligen kom kyrkkaffet i Sverige med väckelserörelserna. Det kan också sägas vara en utveckling av, eller ersättare för, mötet på kyrkbacken efter högmässan. Begreppet kyrkkaffe förekommer i tidningstext 1920 i Jämtlandsposten. (källa)
9. Trattarna är en ö nära Högsar i Nagu, Finland. Den ligger i Skärgårdshavet i Pargas stad i den ekonomiska regionen Åboland i landskapet Egentliga Finland, i den sydvästra delen av landet. Ön ligger omkring 4 kilometer öster om Högsar, 4 kilometer söder om Nagu kyrka, 37 kilometer sydväst om Åbo och omkring 170 kilometer väster om Helsingfors. Närmaste allmänna förbindelse är förbindelsebryggan vid Kyrkbacken som trafikeras av M/S Falkö och M/S Östern. (källa)
10. Backafall är namnet på abrasionsbranterna på södra Ven i Öresund. De finns mellan byarna Kyrkbacken och Bäckviken. Platsen nämns i visan Flickan från Backafall med text av Gabriel Jönsson och musik av Gunnar Turesson. (källa)