Kyrkby Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kyrkby

1. Den äldsta skriftliga källan som nämner företeelsen gille är Bjälbostenen från början av 1000-talet som finns i Bjälbo kyrkby utanför Skänninge. Man vet att det under medeltiden fanns flera gillen i Skänningen varav det första omnämns år 1370, då Allhelgonagillet köper en fastighet. Två år efteråt testamenteras "kyrkoherdarnas" Vårfrugille en gåva av prästen i Vedbo. Troligen var detta gille en sammanslutning av prästerna i Skänninge prosteri. Trettiofem år senare omtalas ett S:t Johannes gille i Skänninge. Därtill har man hittat en sigillstamp från 1300-talet, tillhörande S:ta Gertruds gille. Adolf Schück ger ytterligare information om sigillstampen i boken Skänninge stads historia. (källa)
2. Grums var och är kyrkby i Grums socken. Efter kommunreformen 1862 kom orten att ligga i Grums landskommun och i denna inrättades 26 maj 1939 municipalsamhället Grums. 1948 ombildades landskommunen, med municipalsamhället, till Grums köping, där Grums bebyggelse ytmässigt bara omfattade en mindre del av köpingskommunen. 1971 uppgick köpingen i Grums kommun där Grums sedan dess är centralort. (källa)
3. Gryt, Östra Göinge kommun – en kyrkby i Gryts socken i Östra Göinge kommun. (källa)
4. Hamra, Ljusdals kommun – en småort i Los socken i Ljusdals kommun och kyrkby för Hamra församling, Uppsala stift. (källa)
5. Höörs socken omtalas första gången på 1330-talet då namnet skrevs "Horgh". I Palteboken från 1510-talet omtalas 6 gårdar i kyrkbyn "Hörrie". 1746 berättas att Höör är den största byn i socknen med sina 19 hela hemman. (källa)
6. Trots att kyrkobesöken minskat stadigt de senaste årtiondena är julottan fortfarande en gudstjänst som ofta är mycket välbesökt. Detta har lett till att stora församlingar ofta håller julotta flera gånger på juldagsmorgonen. I Täby kyrka i Täby kyrkby utanför Stockholm hålls till exempel julotta både klockan 05.00, 07.00 och ibland även klockan 09.00, främst för att de många kyrkobesökarna ska få plats i den för församlingen lilla kyrkan. (källa)
7. Kisa var och är kyrkby i Kisa socken. I byn fanns de fyra hemmana Kullagården och Prästgården väster om Kisaån samt Värgården och Storgården öster om ån. Kisa ingick efter kommunreformen 1862 i Kisa landskommun. I denna inrättades för orten 15 april 1904 Kisa municipalsamhälle, vilket upplöstes 31 december 1951 samtidigt som landskommunen och orten uppgick i Västra Kinda landskommun. (källa)
8. Orten har haft ett flertal smedjor, hyttor och rostugnar för bearbetning av kopparmalmen från gruvan i Falun, från tidig medeltid till 1700-talet. Fram till 1960-talet låg Vikabröd i Kniva, men det håller numera till i Skedvi kyrkby. Även ett tegelbruk har funnits på orten. (källa)
9. Kyrkby är den bebyggelse som vuxit upp kring en sockenkyrka. Det kan också vara en äldre gårdsäga på vars mark en kyrka anlagts. Byformen är i regel en rund- eller klungby där kyrkan bildar själva navet, medan gårdarna ligger utspridda runt omkring. (källa)