Kyrkbygge Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder kyrkbygge, varianter, uttal och böjningar av kyrkbygge

Kyrkbygge synonym, annat ord för kyrkbygge, vad betyder kyrkbygge, förklaring, uttal och böjningar av kyrkbygge.

Vad betyder och hur uttalas kyrkbygge

Kyrkbygge uttalas kyrk|bygge el. kyrko|bygge och är ett substantiv.

Ordformer av kyrkbygge

Singular

kyrkbygge
obestämd grundform
kyrkbygges
obestämd genitiv
kyrkbygget
bestämd grundform
kyrkbyggets
bestämd genitiv

Plural

kyrkbyggen
obestämd grundform
kyrkbyggens
obestämd genitiv
kyrkbyggena
bestämd grundform
kyrkbyggenas
bestämd genitiv

Variantstavning singular

kyrkobygge
obestämd grundform
kyrkobygges
obestämd genitiv
kyrkobygget
bestämd grundform
kyrkobyggets
bestämd genitiv

Variantstavning plural

kyrkobyggen
obestämd grundform
kyrkobyggens
obestämd genitiv
kyrkobyggena
bestämd grundform
kyrkobyggenas
bestämd genitiv

Kyrkbygge är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet kyrkbygge

  1. Från 1543, då tornet nått 100 meters höjd, låg kyrkbygget nere lång tid. Byggstoppet hade både politiska och religiösa (reformationen, Trettioåriga kriget, Spanska tronföljdskriget) och ekonomiska (Amerika och sjövägen till Indien ledde till ändrade handelsevägar, vilket missgynnade Ulm och södra Tyskland) orsaker. Ekonomisk stagnation inträdde, vilket satte hämsko på offentliga utgifter i staden och regionen. (källa)
  2. Svenska kyrkan började sitt arbete i Kristiania 1911, då den förste prästen, Oscar Krook, sändes dit. En svensk kyrkoförening grundades 1913. I början av 1900-talet bodde det många svenskar i staden, mer än 13 000 1901 av en befolkning på runt 225 000, 1920 runt 9 000 (svenska medborgare och deras barn). Första bidraget till kyrkbygget kom från tvätterskan Sofia Johansson, som besökte och gav prästen 2 kr i begynnelsebidrag. Oslo kommun donerade tomten, svenska staten bidrog med 125 000 kronor, därtill kom pengar från lotterier och basarer som anordnats av stadens svenskar. 1922 hade man nått fram till det efterlängtade första spadtaget i kyrkobygget. (källa)
  3. Rytterne kyrka (1815-1819), nytt kyrkobygge. (källa)
  4. Personer som engagerade sig i kyrkbygget var bland många andra bergsrådet Petter Forsström, Kyrkstad gårds värdinna Anna Dahlberg, lärare J.C. Backman samt apoteksrådet Björksten. Många av dem som deltog i kyrkbygget var anställda vid Kalkverket. Åren 2009–2010 genomgick kyrkan en totalsanering. Då saneringen slutförts hösten 2010, vigdes kyrksalen av kontraktsprosten Kaiku Mäenpää till Det Heliga Korset. Byggnaden hade inte förut officiellt vigts till kyrka. (källa)
  5. Träkyrkan ritades av Matts Honga och stod färdig 1760. Den invigdes 26 juli 1761. Den är församlingens första och enda kyrkobyggnad. Traditionen säger att man valde den plats där kyrkan skulle byggas genom att låta en av kyrkbyggets stockar flyta längs älven. På den plats där en stock flöt i land byggde man sedan kyrkan. Samma vandringslegend tillskrivs många andra kyrkor. Kyrkan hör till de bäst bevarade 1700-tals träkyrkorna i Finland. (källa)
  6. Under senare delen av 1900-talet blev det åter vanligt med fristående klockstaplar vid kyrkbyggen. Traditionellt sett har dessa klocktorn vanligen varit uppförda i trä, men i de moderna varianterna förekommer ett bredare urval av material. (källa)
  7. Avlaten kunde ursprungligen endast erhållas för enskilda personer under särskilda skäl, men från början av 1000-talet blev det vanligt i Frankrike att biskoparna utfärdade generella avlater till alla som företog en viss vallfärd eller skänkte pengar till ett kyrkobygge. En ny form av avlat infördes då Urban III medgav alla som deltog i Korstågen avlat. Den utsträcktes även till alla som bidrog till att finansiera korstågen. Denna avlat var en så kallad plenaravlat som innebar ett fullständigt efterskänkande av botgöringen. En annan form av plenaravlat var den jubileumsavlat som Bonifatius VIII införde 1300. Under denna tid ansågs av teologer avlaten även kunna underlätta straffet i skärselden, då botgöring ansågs som ett sätt att minska straffet i skärselden och då avlaten ersatte botgöringen ansågs den kunna fylla samma funktion. Den ansågs dock av kyrkan endast verksam i förening med bikt och syndaånger. Distinktionen uppehölls dock inte alltid i praktiken. (källa)
  8. Västerledskyrkan reser sig som en mäktig basilika på en av de högsta platserna i Äppelviken. Denna funkisbasilika, ritad av arkitekt Birger Borgström, invigdes den 4:e advent den 18 december 1932 av ärkebiskop Erling Eidem och i närvaro av kung Gustav V. Den 8 november 1931 hade grundstenen till kyrkan lagts och den hade man hämtat uppe på höjden och som syns i tornets sydvästra hörn. Till minne av polarforskaren och äppelvikssonen Finn Malmgren, som störtade i polarisen 1928, startades en insamling till ett kyrkbygge. Innan valet föll på kvarteret Harsprånget uppe på Västerledshöjden diskuterades olika alternativa placeringar. Där hade man för övrigt tidigare hade firat friluftsgudstjänster. En arkitekttävling utlystes och tretton arkitekter bjöds in att lämna sina bidrag. Det segrande förslaget var "Påsk", ritat av Birger Borgström som för övrigt bodde i Bromma. (källa)
  9. Under medeltiden pågick intensiv stenbrytning och den eftertraktade, rosafärgade "karlsömarmorn" fraktades till gotländska kyrkbyggen. Än i dag kan man se tydliga spår från stenbrytningen på södra delen av ön. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.