Kyrkobesök Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kyrkobesök

1. Gammelstads kyrkstad är en samling kyrkstugor och kyrkstall kring Nederluleå kyrka i Gammelstad utanför Luleå, där långväga sockenbor hade sin fasta punkt vid kyrkobesök. Området är sedan 1996 upptaget på UNESCO:s världsarvslista. (källa)
2. Trots att kyrkobesöken minskat stadigt de senaste årtiondena är julottan fortfarande en gudstjänst som ofta är mycket välbesökt. Detta har lett till att stora församlingar ofta håller julotta flera gånger på juldagsmorgonen. I Täby kyrka i Täby kyrkby utanför Stockholm hålls till exempel julotta både klockan 05.00, 07.00 och ibland även klockan 09.00, främst för att de många kyrkobesökarna ska få plats i den för församlingen lilla kyrkan. (källa)
3. En kyrkstad, eller kyrkostad, är ett antal samlade stugor och kåtor samt bodar, avsedda att användas temporärt i samband med kyrkbesök. Vissa av kyrkstäderna har dominerats av övernattande samer och benämns lappstäder. (källa)
4. Bruket anlades av Johan Glauwe och Abraham Tungelow med stöd av Carl Carlsson Gyllenhielm. Mycket lite är känt om produktionen. Glasrester har påträffats både vid Germundslycke och vid Prästlycke några kilometer söderut vilket möjligen kan tyda på att produktionen tidvis skett där. Privilegierna för glasbruket drogs in 1643 efter omfattande konflikter och rättegångar mellan Glauwe och landshövdingen Conrad Falkenberg. Falkenberg menade att Glauwe inte uppfyllt kraven för sina privilegier och att glaset vid bruket var av för dålig kvalitet. Glauwe å sin sida ansåg sig ha motarbetats av landshövdingen som till och med låtit arrestera honom och misshandla honom med en käpp under ett kyrkbesök. (källa)
5. Firandet av slava kretsar generellt kring kyrkobesök, där slavan (helgonet) vördas, och en stor familjemåltid, i eller nära hemmet. (källa)
6. En av Sveriges äldsta bevarade stolar är den så kallade Suntaksstolen från Suntaks kyrka i Västergötland. Den är troligen från tidigt 1100-tal. Stolen har på ena sidan ett stort skulpterat varghuvud. Enligt traditionen användes stolen av biskopen vid hans kyrkobesök. Bak på ryggstycket har någon medeltida klottrare ristat in "Ave Maria Grati" i runor. (källa)
7. En förklaring till vapenhusens tillkomst är att skydda kyrksalen mot oväder och kyla, men mot det kan invändas att samtidens byggnader i allmänhet saknade förstuga. Den vanligaste förklaringen till vapenhusens tillkomst är att kyrkobesökare där skulle lämna sina vapen vid besök i kyrkan. Detta stöder sig på själva benämningen men också på Olaus Magnus romantiserade skildring av de krigiska förfädernas kyrkobesök. Det har ändå i äldre tider inte varit förbjudet att föra med sig vapen till kyrkan eller att föra in dem i kyrkorummet. Det är osäkert i hurudan mängd man förde med sig vapen till kyrkan och om man uppförde särskilda förvaringsutrymmen för dem. En bättre förklaring måste sökas på annat håll. (källa)
8. Lofsdalen ska vara en av de tidigare bebyggda platserna i Härjedalen och befolkades från Lillhärdal. I Lillhärdal fanns det länge bevarat ett gammalt dokument från 1426 om ett markköp i Lofsdalen, i vilket den förste till namnet kände personen med anknytning till Lofsdalen finns omnämnd. Fram till 1695 tillhörde Lofsdalen Lillhärdals socken, så för kyrkobesök krävdes en sex mil lång färd över fjället till Lillhärdal. Där fanns gravplats och det förväntades att folket åtminstone en gång per år skulle besöka kyrkan. De två äldsta gårdarna i byn är den genom regleringen av Lofssjön försvunna "Ol-Ers" och "Väst i gåla". (källa)
9. Valdemarsviks kyrka nybyggdes åren 1875-1877. De medverkande till kyrkans tillblivelse var då byggmästare August Eriksson, arkitekt Axel Lindegren och byggmästare E. Schütz. Det var först 1919 som Valdemarsviks församling bildades. Innan dess var det Ringarum som var moderförsamlingen. Eftersom avståndet mellan Valdemarsvik och Ringarum var två mil tog ett kyrkobesök tog större delen av dagen. En samlingssal på ett hotell på Storgatan, invigd 1848, fungerade under en tid som predikolokal. Denna lokal var ett provisorium. För kyrkans byggande började en frivillig insamling av medel år 1870. För att samla in medel för kyrkans byggande bildade samhällets damer en syförening. En ansenlig summa samlades därigenom ihop genom auktioner, lotterier och basarer. Godsägare S.P. Forsberg skänkte tomten. Det var byggmästare E. Schütz från Norrköping, som ansvarade för kyrkobyggandet. Redan 1875 hade man anskaffat ritningar och år 1877 var kyrkan färdigbyggd. Kyrkan byggdes i en för tiden typisk stilblandning av nyklassicism och nygotik. Kyrkan ritades och byggdes av byggmästare E Schütz åren 1875-1877. Den är uppförd i tegel med brant sadeltak, vitputsade fasader och nygotiska detaljer. (källa)
10. Straffen för slagsmål, oljud och förargelse under kyrkobesök i Sverige skärps, på vissa punkter till dödsstraff. (källa)